Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skattunge ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
751
Skedj ärn—Skelett
752
pastorat i Linköpings stift. 3,400
inv.
Skedjärn, stämjärn, använt av
bildhuggare.
Skedstork, se Ibisfåglar.
Skedvatten (jfr Skeda), se
Salpetersyra.
Skedvi, se Stora Skedvi
och Västra Skedvi.
Skee, Skede, socken i Göteb.
1., jämte Tjärnö pastorat i
Göteborgs stift. I S. ligger
Krokstrands (Björneröds och Krokens)
municipalsamhälle. 5,935 inv.
Skeftstång, se Vagn.
Skeglinge, socken i Malmöh.
1., jämte Borrlunda pastorat i
Lunds stift. 135 inv.
Skegrie, socken i Malmöh. 1.,
jämte Håslöv, Bodarp och V.
Tommarp pastorat i Lunds stift.
550 inv.
Skele’tt [ske-] (av grek,
skele-to’n, eg. något uttorkat, av
ske’l-lein, göra torr), av mer 1. mindre
fasta substanser 1. vävnader
bestående bildningar med
huvudsaki. stödjande 1. skyddande
funktion 1. bådadera. —
Jämförande anat. S. är antingen ett
yttre 1. ett inre; båda slagen
kunna förekomma såväl hos
encelliga som flercelliga djur.
Yttre S., hudskelett l.
hud p an s a r är antingen a)
avsöndrat av hudepitelet 1.
bestående av för hornat dylikt, 1. b)
bildat inom den mesodermala
väv-nadsgruppen. Till a) hör den ofta
av kalksalter impregnerade
kitin-kutikulan hos leddjur, kalkskalet
hos blöt djur, kalk- 1.
hornskelettet hos koralldjur. Det tjänar som
skyddsorgan L, spec. hos leddjur,
som fäste för muskler. Ett yttre
S. av förhornat hudepitel är t. ex.
sköldpadden hos sköldpaddorna.
Till b) höra tagghudingarnas
kalkplattor 1. kalkkroppar samt
de i läderhuden bildade men
kroppsytan ofta nående täckbenen,
hudtänderna, fjällen 1.
benplåtarna hos fiskar, groddjur, kräldjur
och vissa däggdjur (ss. bältdjur).
Täckbenen bilda dock i allm.
beläggningar på det inre S. och äro
därför ofta avlägsnade från
kroppsytan, ss. i kraniet (jfr
Kranium), där flertalet ben
äro täckben. Hudtänder och fjäll
äro trol. uppkomna genom
uppdelning av större, sammanhängande
benplattor, som hos de lägst
organiserade fiskarna
(pansarfiskar-na) täckte stora delar av kroppen.
— Inre S. förekommer dels ss.
ett mer 1. mindre fast
sammanfogat system av kalk- 1.
kisel-nålar 1. horntrådar i den
mesodermala vävnaden (hos svampdjur),
dels ss. ett mesodermalt
organsystem (hos ryggradsdjur), bildat
av slembrosk (vilket skiljer sig
från vanligt brosk genom vanl.
starkt förgrenade celler,
därigenom erinrande om brosk under
bildning), ben 1. brosk och då
antingen organiserat ss. med
varandra planmässigt, mer 1. mindre
fast förbundna skelettstycken,
vilka bilda av musklerna
aktiverade hävstångsystem, 1. utgörande
skyddande omhöljen om inre
organ. Den måhända mest
ursprungliga formen för ett inre S. är hos
ryggradsdjuren ryggsträngen (se
d. o.), vilken enl. nyare
undersökningar endast skenbart är av
ento-dermalt ursprung (jfr
Fosterutveckling sp. 408). De lägsta
ryggradsdjuren (utdöda
pansarfiskar, lansettfisken,
nejonögon-larver) ha utom ryggsträng ett S.
av slembrosk, vilket omsluter
stora delar av kroppen och, inuti
huvudet, även dettas organ. Detta
brosk var förbenat hos vissa
pansarfiskar från silurperioden men
är mjukt, nästan slemartat hos
lansettfisken och nejonögonlarver.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
