Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skellefte älv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Skenanläggning—Skepplanda
764
har detta vanl. sin främsta orsak
i hård och orörlig handföring hos
ryttaren 1. kusken, ofta förenad
med oriktig betsling av hästen,
brist i dressyren, skrämsel 1.
upphetsning. Första villkoret för
att få hästen att stanna är att
ge efter på tygeln, varigenom
hästen kan förmås uppge sin
spänning. Därefter söker man hejda
hästen genom omväxlande
”förhållning” och eftergift på tygeln.
Genom att bettet sålunda hålles
rörligt, förlora lanerna ej sin
känslighet; i motsatt fall domnar
hästen i munnen.
Skenanläggning användes
jämsides med maskering (se d. o.
och Camouflage) för att
vilseleda en fiende om det
verkliga läget av
batteriuppställningsplatser 1. viktiga delar i
befästningar.
Skenbart motstånd, detsamma
som impedans.
Skenben. Zool. Se
Extremiteter sp. 1333. — Veter. S. 1.
”pipa”, hos häst, idisslare och
svin den del av extremiteten, som
ligger mellan framknäet (i veter,
bet.), resp, hasen, och kotan,
motsvarande mellanhanden (-foten)
hos människan.
Skenbild, virtuell bild (se
Lins sp. 584 och Spegel).
Skendöd, fall av höggradig
nedsättning av kroppens
funktioner (jämte sanslöshet), varvid
hjärtats verksamhet ej med
vanliga medel kan iakttagas och den
yttre andningen ev. helt upphör
men trots detta ett tillfälligt 1.
bestående återvaknande till liv
inträffar. S. kan inträda vid hysteri,
genom narkos, blodförlust,
för-frysning, elektriska stötar m. m.
men torde vara mycket sällsynt.
Skenskarv, sammanfogning
mellan järnvägsskenor, utföres i
regel medelst skarvjärn (se d. o.).
Enär S. medföra ökad
kraftförbrukning för lokomotivet och
anstränga vagnsaxlarna, har man
börjat övergå till svetsade fogar
mellan skenorna.
Skenstol, se Järnväg sp.
337.
Skenäs, gods i V. Vingåkers
skn, Södermani. 1., vid den
natursköna sjön Kolsnaren. På 1660-t.
uppfördes av dåv. ägaren Erik
Dahlbergh två flyglar, av vilka en
kvarstår. Huvudbyggnaden
tillkom först 1880. På S. föddes
skalden J. G. Oxenstierna. S. har
besjungits såväl av honom som av
Creutz och Snoilsky.
Skepp. Boktr. Fyrkantig plåt,
på tre sidor omgiven av
uppstående kanter. Se
Boktryckarkonst sp. 217. -— Byggn. Se
Kyrka 2. — Sjöv. Större
fartyg; segelfartyg med minst tre
master.
Skeppa en sjö säges ett
fartyg göra, då en brottsjö vräker
över relingarna.
Skeppare, innehavare av
skep-parbrev. Se Sjökapten.
Skepparslöv, socken i
Kristi-anst. 1., pastorat i Lunds stift.
1,140 inv.
Skepparöarna, se S a m o a
-ö a r n a.
Skepperstad, socken i Jönköp.
1., jämte Hultsjö och Hjärtlanda
pastorat i Växjö stift. 630 inv.
Skeppet A’rgo, lat. A’rgo
Na’-vis, vidsträckt stjärnbild på s.
hemisfären, indelas i 4 delar:
Ma’lus (masten), Ve’la (seglet),
Pu’ppis (aktern) och Cari’na
(kölen). I S. ligger Canopus
(a A’rgus Cari’nae) (ljusstyrka
—0,9).
Skepphult, socken i Älvsb. L,
jämte Seglora, Fritsla och
Kinna-rumma pastorat i Göteborgs
stift. 530 inv.
Skepplanda, socken i Älvsb. 1.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
