Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skeppsbro ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Skeppsbro—Skeppsbåt
766
Skeppsbyggnad.
Nybyggda handelsfartyg med mer än 100 bruttoregistertons dräktighet.
Land 1926 1924 1922 1919 1913
Antal 1,000-tal ton Antal 1,OOO-tal ton Antal 1,OOO-tal ton Antal 1,OOO-tal ton Antal 1,OOO-tal ton
Storbritannien 197 640 494 1,440 235 1,031 612 1,620 688 1,932
Tyskland . . 60 181 108 175 187 526 59 135 162 465
För. Stat. . . 78 151 79 139 59 119 1,051 4,075 205 276
Italien .... 27 220 19 82 42 101 32 83 38 50
Frankrike . . 34 121 26 80 62 185 34 33 89 176
Nederländerna 47 94 41 64 60 163 100 137 95 104
Sverige . . . 14 53 12 31 14 30 53 51 25 19
Norge .... 25 9 34 25 23 32 82 58 74 51
Danmark . . 25 72 33 64 23 41 46 38 31 41
Japan .... 26 52 31 73 49 83 133 612 152 65
Övriga länder 67 82 47 75 98 156 340 437 191 154
Samma 600 1,675 924 2,248 852 2,467 2,542 7,279 1,750 3,333
jämte S:t Peter och Tunge
pastorat i Göteborgs stift. 1,950 inv.
Skeppsbro, pontonbro.
Skeppsbyggnad. Om äldre
tiders S. se Segelfartyg. Den
moderna S., som använder endast
järn och stål för skroven, har
uppstått och utvecklats jämsides med
den moderna järn- och
stålindustrin; först sedan man (i början
av 1800-t.) lärt sig valsa
fasonjärn i grövre dimensioner,
utvecklades S. till storindustri. Det
första järnfartyget byggdes 1787,
det första sjögående järnfartyget
1822 (i London), det första
krigsfartyget av järn 1836 (i
Rotterdam). Det största järnfartyg,
som någonsin byggts, var Great
Eastern (se d. o.). Numera har
väll järnet ersatts av götmetall
(stål) ; det första stålfartyget
byggdes. 1857 i London. — S. har
nått sin största omfattning i
Storbritannien; därnäst komma
Tyskland, För. Stat., Italien och
Nederländerna (se tab.). I Sverige
sjösattes 1926 49 handelsfartyg
om sammanlagt 49,714
brutto-registerton; därav levererade
Götaverken 5 om sammanlagt
25,015 ton, Kockums mek.
verk
stad 3 st. om 9,707 ton och
Eriks-bergs varv 3 st. om 6,900 ton. —
Teknik. Fartygets
konstruktions-ritningar utslås i full storlek på
golvet i mallboden (se d. o.). Efter
ritningarna på golvet tillverkas
mallar (se Mall 2), efter vilka
plåtar och profiler tillklippas.
Spanten bockas på s. k.
spant-plan; hål i plåtar pressas i
mekaniska lock- 1. stansmaskiner.
Manhål och stora öppningar
utpressas i hydrauliska pressar, i
vilka även kallbockning sker.
Kölstråket upplägges på
stapelbäddens kölblock, spanten resas,
vägarna inläggas, bordläggningen
uppskruvas samt nitas och diktas
(med pneumatiska verktyg).
Sedan däcken inlagts, sker
sjösättningen, varefter fartyget förtöjes
vid utrustningskajen, där pannor
och maskiner tagas ombord, riggen
uppsättes samt inredningen göres
färdig. Efter provtur med
fartundersökning levereras fartyget
från varvet. — Jfr
Handelsfartyg, Handelsflott a,
Krigsfartyg,
Segelfartyg och Rederibolag.
Skeppsbåt, ombord å fartyg
befintlig båt, efter storleken
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
