Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skip ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
795
Skivrasbrytning—Skjutning
796
Skivmaneter. öronmanet. Diameter c:a
15 cm.
vid Sveriges västkust allmänna
bränn- 1. hårmaneten,
Gya’nea capilla’ta, är gulbrun,
stundom ljusblå, och bär mycket
långa tentakler med
nässelkaps-lar. Badande komma ofta i
kännbar kontakt med dessa. Diameter
intill c: a 60 cm. — ö r on ■
maneten, Aure’lia auri’ta, en
glasklar 1. ljust violett S. med
korta tentakler och fyra, öronlika
könskörtlar, förekommer även i
Östersjön. — I Medelhavet leva
bl. a. Pela/gia noctilu’ca, som
utsänder ett starkt fosforescerande
ljus, och Rhizo’stoma pu’lmo, vars
klocka blir intill c:a 80 cm. i
diameter. — S. kallas stundom även
medusor.
Skivrasbrytning, se
Gruvbrytning sp. 32.
Skivsnäckor, Plano’rbis, ett
släkte Lungsnäckor med
skivlikt skal (skalvindlingarna i
ett och samma plan). Allmänna i
sjöar och dammar. Störst av ett
20-tal svenska arter är Planorbis
co’rneus (diameter intill 3 cm.).
Skivsvampar, se A g a r i c a
-c e a e.
Skjalf [skjallf], se Agne.
Skjalm Hvide [skjallm], se
Hvideätten.
Skjoldborg [skjå’llbårg],
Johan, f. 1861, dansk
författare. S., som tillhör de mest
betydande av de danska
hembygdsdik-tarna, har utom skådespel skrivit
talrika realistiska romaner och
noveller (Gyldlwlm, 1902;
Bjærre-gaarden, 1904), i vilka hanj ofta
med agitatorisk tendens, skildrar
jylländskt småbrukarliv.
Skjoldungarna [skjå’lld-],
sk ö’Idungarn a, forntida dansk
konungaätt, enl. sagan
härstammande från S k j o 1 d, Odins son,
vilken ss. barn kommit ensam
seglande i ett skepp till
Danmark. Ättens olika
sägenomspunna medlemmar ha ordnats till en
sammanhängande ättelängd av
Saxo, som förlägger S:s residena
till Lejre. Av S. torde några vara
sagokonungar, andra åter, ss.
Rolf Krake, historiska.
Skjutbagge, se Jordlöpare.
Skjutmask, se Slakt.
Skjutmått, se
Måttverk-t y g sp- 498 f.
Skjutning bedrives ss.
sport-och jaktskytte samt ss. militär
utbildningsgren. Den senare
omfattar S. med lös ammunition,
korthållsskjutning (med svag
öv-ningsammunition kallad
kammarskjutning) och S. med skarp
ammunition [skolskjutning på bana
mot mål pä kända avstånd samt
fältskjutning (se d. o.)]. S. kan
vara enskild 1. ske i trupp. Vid
S. med gevär och kulspruta kan
eldverkan på längre håll vanl. ej
bedömas med hjälp av nedslagen;
en skjutande avdelning använder
därvid flera sikten. S. med
artilleri utföres alltid i trupp med
batteri om i regel 4 pjäser och
ledes vid närledning från en
plats nära batteriet, vid f j
ärr-l e d n i n g medelst telefon 1.
optiska signaler från en plats längre
från batteriet. Eldledaren kan
därvid observera krevadernas
lägen 1. bestämma dessa medelst
ljud- 1. syftmätning (se dessa
ord), varefter ändringar av
elevation, tempering m. m. ske med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
