Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skjutshåll ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197
Skjutshåll—Skjuvning
798
ledning av observationerna.
Slutligen kunna skjutelementen för
riktmedlens inställning beräknas
genom geodetisk bestämning av
egna pjäsers och målets läge samt
genom meteorologiska
observationer. Vid S. från fartyg och S. mot
flygplan måste hänsyn tagas även
till fart och kurs. Särskilt dessa
beräkningar ske numera ofta
mekaniskt med instrument.
Skjutskolor, militära
utbild-ningskurser i skjutning. Vid
armén finnes en S. med permanent
organisation för infanteriet och
kavalleriet å Rosersberg, samt en
artilleriskjutskola, årligen
sammandragen till Skillingaryd. Vid
kustartilleriet organiseras även
årligen en S.
Skjutsväsen, en av det
allmänna upprätthållen
organisation för resor efter häst. S. hade
före järnvägarnas och
automo-bilernas tid avgörande betydelse
för samfärdseln till lands. — Den
sedan medeltiden bestående
plikten för allmogen att lämna
konungen och hans män reshjälp
utvecklades småningom till dess
skyldighet att lämna friskjuts
1. kr ono skjuts (se d. o.)
samt skjuts mot betalning till
privata resenärer. Kristinas
förmyndarregering grundläde i
stället för denna för allmogen
betungande plikt från 1642 ett av
det allmänna upprätthållet S. i
samband med anläggandet av
gästgiverier; dessa kunde dock
vid behov kräva skjutshjälp
(r e s e’r v s k j u t s) av
allmogen, varemot friskjutsen
ersattes med en pålaga,
skjuts-färdspenningar. Gästgivargårdarna kompletterades med
skjutsstationer.
Avståndet mellan skjutsanstalterna,
de s. k. skjutshållen, voro vid
början av 1800-t. i allm. ett par
Skjuvning. Det streckade området
betecknar mellanrummet mellan de två
ytorna och bör tänkas oändligt tunt,
mil. Missnöjet med denna
organisation ledde till införandet av
ett frivilligt entreprenadsystem
1878. Skjutsanstalter finnas
fortfarande såväl i som utan förening
med gästgiveri, men i stora delar
av landet har S. lidit avbräck
genom de moderna
kommunikationsmedlen. Av dessa har dock
automobilen delvis inordnats i
det gamla S., i det somliga
skjutsanstalter bedriva yrkesmässig
biltrafik. Om nu gällande stadga
om S. se Gästgiveri sp. 212.
Skjutvapen, se A r m borst,
Båge, Handeldvapen och
K a n o n.
Skjuvning. I varje tänkt
genomskärning av en kropp kunna
delarna tänkas sammanhänga i
två intill varandra liggande ytor.
Med S. avses förskjutningen av
dessa delar vid påverkan av
tryckande krafter längs ytorna,
vilka krafter vilja få ytorna att
glida utmed varandra. S k j u v
-n i n g s m o d u’ 1 e n är lika med
__fL där F är den på vardera
Td
ytan (av storleken T)
verkande kraften, æ planens avstånd och
d deras relativa förskjutning.
Skjuvpåkänningar uppträda t. ex.
i nit-, bult- och
skruvförbindningar, som utsättas för påkänning,
vinkelrätt mot nitarna o. s. v.,
samt i material, utsatt för
skärande maskiner och verktyg. Jfr
Hållfasthet sp. 1102.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
