Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsbygden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
823 Skogseld—Skogsfrö 824
Skogseld, skogsbrand,
uppträder som y t - 1.
löpeld i lägre markvegetation,
som toppeld (den farligaste
S.), varvid även trädens
kronor förbrännas, 1. som jord- 1.
torvbrand under
högsommartorka, ofta följande övriga
former, långsamt och pyrande
förbrännande skogstorv och
råhu-muslager ned till mineraljorden.
Ytelden går ofta fram genom
äldre, glesare tallskogar utan att
nämnvärt skada beståndet; på
stammarnas läsida uppkomma
dock ofta brännskador, som ge
upphov till de främst i Norrlands
äldre tallskogar vanliga
brand-lyrorna (brandljud 1. ljud)
på stammarnas nedre delar. Gran
och yngre skog dödas oftast av
löpeld. Toppeld brinner vanl. vid
högsommartorka och vid hårdare
vind i medelålders och yngre
slutna bestånd, spec. i tallskog,
även i granbestånd, men ej i
lövskog. Kronorna, ej stammarna,
för brinn a, men de senar es värde
nedsättes ofta av skador genom
insekter, blåytesvampar (tillhöra
åtskilliga svampsläkten och
orsaka blåfärgning av veden) m. m.,
innan de hinna avverkas. — I
Sverige ha S. numera ej samma
omfattning som fordom. Brända
skogsmarksarealer 1876—1925
utgjorde årligen c:a 0,36 0/00 (c:a
8,000 har). En 1914 utfärdad lag
stadgar straff för vårdslöst
hand-havande av eld i skog och mark
samt innehåller föreskrifter rör.
organisation m. m. av
eldsläckningen. I varje socken skall
finnas en brandfogde,
skyldig att leda och organisera
släckningsarbetet, i vilket var je svensk
man mellan 18 och 60 år är
skyldig att utan ersättning deltaga,
så fort han upptäcker utbruten S.
1. genom uppbåd kallas. Då vatten
saknas, bekämpas S. med
risruskor, varmed den från kanterna
slås ut; om S. är häftig,
upphuggas brandgator, från vilka
därtill under vissa förhållanden m
ot-e 1 d anlägges, som möter och
hejdar annalkande S. I s. Sveriges
barrskogsplanteringar användas
ofta fasta brandgator,
kala, ibland odlade bälten genom
skogen, på sidorna planterade
med lövträd. I flera landsändar,
ss. Jämtland, Dalarna, finnas
system av brandtorn för
vakthållning under kritiska tider.
Jfr
Skogsbrandförsäkring.
Skogsentomologi, läran om
för skogsträd och virke skadliga
(ev. nyttiga) insekter (jfr
Skadeinsekter), dessas
skadegörelser, bekämpningsmedel m. m.,
ävensom om de för
nedbrytningsprocesserna i skogsmarken
verksamma insekterna.
Skogsfamn, se F a m n.
Skogsfru. 1. Se
Skogs-snuva. — 2. Epipo’gum
aphy’1-lum (fam. Orchida’ceae),
sapro-fytisk, gulvit orkidé med
korall-formig jordstam utan rötter, samt
utan utvecklade blad. Blommorna
äro få, stora, gulvita med
röd-prickig läpp. Mycket sällsynt på
fuktig skogsmark i hela Sverige.
Skogsfrö, frö av skogsträd,
användes huvudsaki. till utsäde.
Barrträdens frön insamlas,
medan de ännu befinna sig i
kottarna, som (betr, vanlig tall och
gran) vintertid plockas å stående
träd 1. i. hyggestrakter. Kottarna
klängas i sollavar, d. v. s.
klänglådor, täckta med
fönsterglas och med solen som
värmekälla, 1. i klängs tugor,
försedda med artificiella
uppvärmnings- och
ventilationsanordningar (se vid.
Frökläng-ning). S: s härkomst
(prove
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
