- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
825-826

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogsförsäkring ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

825

SkogsfÖrsäkring—Skogslagstiftning

826

niens) spelar ofta stor roll för
trädens form och utveckling;
som regel gäller, att frö från en
ort ej får flyttas till en annan
med alltför skilda klimatiska
förhållanden. För att stävja
importen av utländskt S. finnes
hög tull å detsamma (f. n. 6 kr.
per kg.), varjämte allt importerat
barrträdsfrö rödfärgas med eosin,
detta spec. till förhindrande av
tallfrös tillhandahållande under
falsk ursprungsbeteckning, då
man vid äldre skogskulturer i
Sverige lidit stora förluster
genom användning av tyskt tallfrö.

SkogsfÖrsäkring, se
Skogsbrandförsäkring.

Skogsförsöksanstalt, se S t a
-tens skogsförsöksanstalt.

Skogsföryngring, se
Skogsbruk.

Skogshushållning, se S k o g
s-b r uk.

Skogshärbärge,
Skogs-härbärgesinspektör,
se Skogsavverkning.

Skogshögskolan, se
Skogs-undervisning.

Skogsindelning (av ty.
Forst-einteilung, som urspr. betecknade
en skogs geografiska uppdelning
i mindre avdelningar, för kontroll
och bokföring), i Sverige
beteckning för alla de mätnings-,
uppskattnings- och
beräkningsopera-tioner, medelst vilka en
skogs-hushållningsplan upprättas. S. omfattar främst skogens
kartläggning, vid. b e
-ståndsbeskrivning, med
hänsyn till skogsmarkens
beskaffenhet och produktionsförmåga
(b oni te’t) samt
skogsbeståndens sammansättning, ålder,
slutenhet, allmänna tillstånd,
virkes-massa och tillväxt, de båda senare
klarlagda genom
skogstaxe-ring (se d. o.). — Skogen
upp

delas efter naturliga gränser och
upphuggna linjer i
(skogs)-skiften, vilka betr, större
skogar sammanföras till
(skogs)-block. över
beståndsbeskriv-ningarna göras sammandrag,
vilka tjäna som underlag för
a v v e rkningsberäkning
och den egentliga
hushållnings-planen för
indelningspe-r i o d e n (vanl. 20, ibland 10
år). Hushållningsplanen anger
skogsbrukssätt, omloppstid
(huggbar hetsålder för skogen),
föreskrifter rör. gallring,
skogsodling, skogsdikning m. m. —
Skilda beräkningsmetoder för
års-avverkningarnas omfattning ha
givit upphov till skilda
skogsin-delningsmetoder. De äldsta
grunda sig på beräkning av
avverkningen för hela omloppstiden (100
—120 år) : fackverk, f a c k
-verksberäkningar 1.
-metoder, vilka avse
åstadkommande av likformiga
avverkningar 1. likformig avkastning. —
S. av statens skogar utföres av
s k o g s t a x a’ t o r, biträdd av
assistenter med
jägmästareutbildning. I Domänstyrelsen finnes
särskild byrå för granskning och
fastställelse av
skogsindelnings-planer för statens skogar, för
allmänna skogar, som stå under
Domänstyrelsens kontroll, och för
skogar, som lyda under
lapp-markslagen (se
Skogslagstiftning).

Skogsinstitutet, se
Skogs-undervisning.

Skogs-Karpaterna, den del av
egentliga Karpaternas yttre båge,
som sträcker sig ung. från Gorlice
till Polens sydligaste hörn.

Skogsklimat, låglandsklimat
(se Klimat 6).

Skogslagstiftning.
lagstiftningen om skogarna och deras
vård. Bestämmelserna i
land

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free