Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogslilja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
831
Skogsreva—Skogstaxering
832
för vissa, till järngruvor
upplåtna kronoskogar.
Skogsreva, se C 1 e m a t i s.
Skogsruss, Gotlands häst,
pony (jfr d. o.) av vanl. c:a 1
m:s mankhöjd. Synnerligen hård
och god häst. S. var förr talrik
på Gotland, där den halvvild
gick ute året om.
Skogsrå, se R å och
Skogs-snuva.
Skogsskola, se S k o g s un
-der visning.
Skogsskötsel, i vidsträckt
bemärkelse detsamma som
skogsbruk, i inskränkt bemärkelse
åtgärder för skogsbeståndens
uppdragning och vård. Se vid. Skogs
-b r u k.
Skogssnu(v)a (eg., som snokar
omkring i skogen, av dialektalt
snu, snoka, vädra), skogsrå (jfr
Rå), skogsfru, gestalt i
folktron, i regel kvinnligt väsen som
söker dåra, skrämma 1. vilseleda
ensamma vandrare, kolare, jägare
etc. Psykologiskt är
föreställningen om S. stundom en skapelse av
spänningen i ödemarken, stundom
(den förföriska S.) av
sexualdriften, men har dragit till sig olika
föreställningar, ss. den om en
skogens härskarinna, som tar bort 1.
skänker jaktbyte, vaktar milan
etc. S. förekommer också i
förbindelse med ”Vilde jägarn”, ”Odin”;
hon ser då ut som en naken
kvinna med långa bröst och jagas av
en ryttare. Annars föreställes hon
vanl. som en vacker kvinna men
är ihålig som ett tråg i ryggen 1.
har kosvans.
Skogssork, se R ö d s
ork-släktet.
Skogsspekulant, se
Norrlandsfrågan sp. 1048.
Skogsstaten, den under
Domänstyrelsen lydande personal,
som handhar förvaltningen och
bevakningen av de allmänna
sko
garna i Sverige. S. bildades 1638
under namn av
Jägerista-t e n, fick 1869 sitt nuv. namn och
består av: över jägmästare (1925
13 st.), vilka förestå de
distrikt, i vilka riket för
skogsvården är indelat; jägmästare
(1925 141 st. ordinarie), en för
varje revir inom distriktet;
extra jägmästare; skogstaxatorer
inom distrikten;
överjägmästar-assistenter å
överjägmästarexpe-ditionerna; kronojägare, som ha
uppsikt över delar av reviren;
kronoskogvaktare m. fl.
Skogsstatik, jämförande
beräkningar rör. skogsbrukets
produktionskostnader och behållning
under olika driftsformer.
Skogsstig, stig, se T r ä k o 1.
Skogsstjärna, detsamma som
duvkulla.
Skogsstyrelsen, se
Skogs-lagstiftning.
Skogssådd, se Skogsbruk.
Skogssällskapet,
sammanslutning med säte i Göteborg,
bildades 1912 som Sydvästra
Sveriges S. och ändrade
namnet 1919, då verksamhetsfältet
utvidgades att omfatta de 14 s.
fast-landslänen. S :s uppgift är att
tillvarataga vanvårdade, skövlade 1.
i annat avseende tillbakasatta
skogsmarker och göra dem
skogbärande. S. samarbetar med
kommuner, landsting, städer och
socknar i syfte att bilda
skogsall-männingar i dessas ägo. Till 1923
voro 77 dylika allmänningar
bildade (34,400 har).
Skogssäv, se S c i r p u s.
SkogstaxaTor, se
Skogsstaten och
Skogsindel-n i n g.
Skogstaxering 1.
-uppskattning, utredning av en skogs
vir-kesförråd, ibland även areal,
tillväxt, produktionsförmåga m. m.
S. kan ske genom stamräkning,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
