Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skogslilja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
829
Skogslilja—Skogsrekognitionsa vgift
830
lägenheter skulle betr,
dispositionsrätten till den dem vid
av-vittringen tilldelade skogen vara
underkastade samma
inskränkningar. Utsyningslagen
reviderades 1915. — Gotlandslagen
tillkom urspr. 1869,
omarbetades 1894 och 1908 men
upphävdes 1925, då skogsvårdslagen
blev tillämplig för länet. Denna
lag stadgade utsyningstvång för
alla avverkningar utöver
husbehov, varjämte
skogsvårdsstyrel-sen före avverkningstillstånds
lämnande ägde föreskriva
åtgärder för återväxtens tryggande.
— Skyddsskogslagen 24
juli 1903 gäller för vissa
fjällbygder nedom Lappmarken (i
Jämtland, Härjedalen, Dalarna)
och för vissa flygsandsfält i s.
Sverige. Lagen avser främst att
skapa skydd mot fjällgränsens
nedgående och flygsandsfältens
upprivning genom ovarsamma
avverkningar. Den stadgar
utsyningstvång genom skogsstatens
personal för allt virke till avsalu;
i vissa fall kan utsyningstvång
även för husbehovsvirke av
K. M:t föreskrivas. —
Skogsvårdslagen 1. allmänna
skogslagen, omfattande
övriga, ej ovan nämnda delar av
landet, tillkom 1903; den var en
ren återväxtlag, avseende att
skydda skogens framtida bestånd.
Överinseendet av skogsvårdslagens
efterlevnad handhas av
skogs-vårdsstyrelser, som till sitt
förfogande ha läns jägmästare
och länsskogvaktare (se
Skogsvårdsstyrelse). 1918
kompletterades denna lag med
provisoriska
skogslagen, som avsåg dels att
skydda växande ungskog, dels att
hindra skövling jämväl av äldre
skog å fastigheter, som gingo i
handeln, d. v. s. som efter 14 maj
1918 bytt ägare. 15 juni 1923
tillkom nya
skogsvårdslagen, i stort sett en
sammanar-betning av nyssnämnda båda
lagar. Enl. 1923 års lag kan K. M:t
därtill, efter framställning av
skogsvårdsstyrelse, förordna, att
vissa skogsmarker skola
betraktas som ”svårföryngrade”,
varefter för dessa gälla strängare
bestämmelser, vilka i huvudsak
utmynna i utsyningstvång för
avverkning utöver husbehov.
Skogslilja, se
Cephalan-t h e r a.
Skogsmedel, se Statens
skogsmedel.
Skogsmedelsfonder,
fonderade medel, som influtit genom
skogsavverkning från vissa (t. ex.
vid storskiftet i Kopparb. 1. och
Gävleb. 1. avsatta)
sockenallmän-ningar 1. besparingsskogar. S.
förvaltas enl. särskilda stadgar;
avkastningen användes till
jordägarnas förmån.
Skogsmus, se
Råttsläk-t e t.
Skogsmästare, se S k o g s
-undervisning.
Skogsnarv, se A r e n a r i a.
Skogsnäva, se G e r a n i a
-c e a e.
Skogsodling,
Skogsplantering, se Skogsbruk.
Skogspolitik, läran om
skogsbrukets ställning inom samhället,
behandlar främst dess samband
med övriga näringsgrenar och
dess betydelse som inkomstobjekt
för enskilda, stat och kommun.
Studiet av S. grundar sig i stor
utsträckning på skogsstatistiken.
Skogsregalet, se G r u n d r e
-gale.
Skogsrekognitionsavgift,
s k o g s ö r e, ett slags arrende
för rekognitionsskogar (jfr d. o.),
beräknas efter kvantiteten
avverkad skog. S. erlägges numera blott
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
