Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolfilm ... - Skolväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
847
Skolreglemente—Skolväsen
848
målsmän att hålla barn i skola.
I Sverige är undervisningen i
folkskola och fortsättningsskola
obligatorisk för de barn, som ej
på annat sätt erhålla
motsvarande undervisning (se
Folkskola sp. 285). Även för blinda
och dövstumma barn är
undervisningen obligatorisk men däremot
icke för sinnesslöa.
Skolreglemente innehåller
lokala bestämmelser för vissa
arter av skolor, särskilt de
kommunala. I varje skoldistrikt skola
för folkskolor och
fortsättnings-skolor finnas S., stadfästa av
domkapitlet 1. i vissa fall av
Skolöverstyrelsen. S. skall också
finnas för kommunal mellanskola,
högre folkskola, folkhögskola och
kommunal yrkesskola.
Skolresor, för skolungdom
anordnade resor i studiesyfte.
För underlättande av S. beviljas
nedsatt biljettpris å Statens och
flera enskilda järnvägar.
Skolrote, se Skoldistrikt.
Skolråd, se Folkskola sp.
289 och K o m m u n sp. 1053.
Skolskjuts. Fr. o. m. 1926 har
riksdagen beviljat anslag till
underlättande av barns skjutsning
till skola. Anslag kan skoldistrikt
erhålla, då barn ha lång skolväg
och genom S. besparing vinnes,
t. ex. genom indragning av en
skola. Statsbidraget utgår i regel
med halva kostnaden.
Skolstadga, samling av
statliga bestämmelser för en skolart.
För de allmänna läroverken
gäller stadgan för rikets allm.
läroverk 18 febr. 1905
(läroverks-stadgan), för folkskolorna
stadgan för folkundervisningen 26
sept. 1921 (folkskolestadgan).
Dessutom finnes stadga för
fort-sättningsskolor, för högre
folkskolor, för kommunala
mellan-skolor, för folkhögskolor och för
kommunala yrkesskolor. S.
benämndes i äldre tider
skolordning; en sådan avsåg dock
blott de högre skolorna.
Skolteater, benämning på
speciellt för publik av skolungdom
avpassad teaterverksamhet. S.
infördes först i Danmark av den
1923 grundade föreningen Dansk
Skolescene. I Sthlm har idén
upptagits 1926 med Oscarsteatern som
scen och på grundval av ett
prisbilligt abonnemangssystem.
Skolväsen, sammanfattande
benämning på anstalter för
undervisning. Redan greker och romare
hade ett utvecklat S. Detta avsåg
dock blott de ledande klasserna i
samhället, och den stora massan
ansågs icke behöva
skolundervisning. Då en ny kultur uppstått
under medeltiden, uppkom också
ett nytt S. Eftersom kyrkan var
den förnämsta kulturbäraren,
fingo medeltidsskolorna en
kyrklig prägel. Sålunda uppkommo
kloster skolor och
stifts-s kol or (d o m k y r k o s k olor,
katedralskolor), vilkas
främsta uppgift var att utbilda
för det andliga ståndet. Det
andra ledande ståndet, adeln,
använde också i viss mån dessa
skolor, men de adliga
ynglingarna uppfostrades dessutom i
ridderliga idrotter vid någon furstes
1. riddares hov. Då städerna under
medeltidens mitt nådde en rik
utveckling, uppstodo inom dem
särskilda stadsskolor, vilkas
undervisning var inriktad på
näringslivets krav. —
Folkupplysning i egentlig mening
förmedlades dock icke genom dessa olika
slag av skolor, enär folkets stora
massa var utestängd från
undervisning. Häri medförde
reformationen en väsentlig förändring.
Då församlingsmedlemmarna
hänvisades till Bibeln ss.
sanning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
