Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skolväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Skolväsen
852
läroverksref ormen 1904, genom
vilken de allm. läroverken
er-höllo sin nuv. organisation med
uppdelning i realskola och
gymnasium. Det mest karaktäristiska
för denna reform var införandet
av en avslutningsexamen,
real-skoleexamen (se d. o.), på
läroverkets mellanstadium. En
framgång för bottenskoleidén innebar
1909 års riksdags beslut om
inrättande av kommunala
mellan-skolor (se d. o.). Under de
följande åren genomfördes viktiga
reformer inom
folkundervisningen: 1913 inrättades
Folkskolöverstyrelsen (se
Skolöverstyrelsen) och
omorganiserades folkskoleseminarierna (se
d. o.), 1914 omlades
folkskolin-spektionen, 1918 fattades beslut
om inrättande av praktiska
ungdomsskolor (se d. o.), varigenom
folkskolan i vidsträckt
omfattning blev bottenskola för de
direkt på yrkeslivet inriktade
skolorna. Samma år tillsattes av
K. M:t på föredragning av
ecklesiastikministern V. Rydén (se
denne) för utredning av frågan
om det högre skolväsendets
organisation den s. k.
skolkommis-s i o n e n. Dennas 1922 framlagda
förslag innehöll i huvudsak, att
den 6-åriga folkskolan skulle
vara allmän bottenskola för den
högre skolan, alltså både för de
allm. läroverken och för de högre
flickskolorna, att läroverket
skulle bestå av en 4-årig
realskola och ett 3-årigt gymnasium,
att flickskolan skulle anordnas
enl. tre olika typer: en 6-årig,
byggande på 6-årig folkskola, en
3-årig, byggande på den 4-åriga
realskolans 3:e klass och en
ettårig, byggande på fullständig
realskola, att staten skulle sörja
för flickornas utbildning i samma
utsträckning som för gossarnas,
att samskoleprincipen skulle få
en vidsträckt användning samt
att staten skulle i stort sett
ensam i egna skolor sörja för den
högre undervisningen, varför
privatskolor endast i mycket
begränsad omfattning skulle kunna
erhålla statsunderstöd.
Kommissionens förslag väckte stark kritik,
och en mängd nya förslag
fram-kommo, bland vilka märkes
förslag om 5-årig realskola byggd på
4 folkskoleklasser. För
ytterligare beredning av frågan om
skolväsendets organisation
tillkallades 1924 av
ecklesiastikministern S. Clason de s. k. s k o 1
-sakkunniga, vilka framlade sitt
betänkande 1926. — På
grundval av de förebragta
utredningarna förelädes på föredragning
av ecklesiastikministern N. J. F.
Almkvist för 1927 års riksdag
proposition ang. det högre S:s
omorganisation. Med anledning
av propositionen och ett flertal
motioner fattade riksdagen beslut
om en genomgripande förändring
av vårt högre S., vilken innebär
en väsentligt utsträckt
användning av den 6-åriga folkskolan som
bottenskola. Å varje läroverksort
skall näml, normalt finnas 4-årig
realskola 1. motsvarande
skolform, byggd på 6-årig folkskola.
Vid sidan av den 4-åriga
realskolan skola, där lärjungeantalet är
tillräckligt stort, inrättas 5-åriga
realskolor 1. -linjer med 4 klasser
i folkskola ss. grund.
Gymnasierna skola vara dels 4-åriga, dels
3-åriga, fortfarande med endast
två linjer: latin- och reallinje.
Genom anordning med ett visst
antal, ”kärnämnen” å varje linje
och till dessa valda frivilliga
ämnen skall möjlighet till
individua-lisering vinnas. Den 6-åriga
lycei-formen, byggd på 6-årig folkskola,
skall i begränsad omfattning till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
