Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skomakeri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
859
Skorpionfluga—Skorsten
860
Skorpioner.
bakre del bär i spetsen en klolik
gifttagg. Andra paret munfötter
har starka saxklor. S. andas med
trakélungor. Blodkärls- och
nervsystemet äro väl utvecklade. På
framkroppens översida finnas
flera par ögon. De största S. (av
intill 17 cm:s längd) leva i
tropikerna, flera mindre i s. Europa
och Medelhavsländerna. Nattdjur.
Leva av spindlar och insekter,
vilka gripas med saxklorna och
dödas med gifttaggen. De större
arternas styng kunna medföra
döden även för människor.
Skorpionfluga, se K1 o s 1 ä n
-d o r.
Skorpionspindlar, Solifu’gae,
en ordn. Spindeldjur med
tydligt ledad bakkropp. Andas
med trakéer. Nattdjur. Varma
länders stäppområden. Deras bett
fruktas ss. giftiga; giftkörtlar ha
dock ej påvisats. Arter av släktet
Galeo’des finnas bl. a. i Grekland
och s. Ryssland.
Skorpä’nfiskar, Scorpae’nidae,
en fam. Taggfeningar med
ofta taggigt huvud och hos vissa
(dock ej svenska) S. giftkörtlar
i förbindelse med fentaggarna.
Blåkäften, Scorpae’na
dac-t ylo’p t er a, har klumpigt, ovan
konkavt huvud. Kroppen är röd,
munhålan blåsvar t. Längd c:a
50 cm. Tämligen sällsynt vid
Sveriges västkust. Vivipar. —
Kungsfiskarna, Seba’stes,
äro likaledes röda. De leva på
djupt vatten. Större kungs-
fisken, Sebastes mari’nus,
fångas med trål i Skagerak och
vid Norges kuster. Välsmakande.
Längd intill c:a90 cm. Vivipara.
— Till S. höra bl. a. även
hav-ulk, simpsläktet och sjurygg.
Skorrning, benämning på
uttal med tungrots-r (se R).
Skorsten (mlty. scorenstein,
trol. av schore, stöd; eg. sten,
använd ss. stöd, näml, för
rökfånget), en av murverk, järn- 1.
betongrör 1. armerad betong
uppbyggd, upprättstående kanal för
avledande av rökgaser och
åstadkommande av det för
förbränningen nödvändiga luftdraget.
Dessa verkningar äro beroende på
de varma rökgasernas mindre
spec. vikt än den omgivande
luftens. Gasernas rörelsehastighet i
S. skall ligga mellan 3—10 m./
sek.; därur och ur
bränsleåtgången per tidsenhet beräknas S: s inre
genomskärningsyta. I allm.
inverkar en tilltagande skorstenshöjd
gynnsamt. Höjden av S. i
ång-panneanläggningar beräknas ur
anläggningens eldyta. —
Fabriksskorstenar byggas vanl. runda;
smärre S. av formtegel
(radial-tegel), S. med en inre diameter
överstigande 2 m. av normaltegel
i kryssförband, särskilt höga S.
ofta av armerad betong. S. för
högre rökgastemperaturer
in-fodras med chamottetegel e. d.
— S. i bostadshus o. d. inbyggas
vanl. i mellanväggarna, oftast i
hörnen. De från eldstäderna
utgående rökgångarna förenas i
större hus gruppvis i ”stockar”.
Väggarna mellan rökgångarna
benämnas skiljetungor.
Eldstäderna läggas gruppvis så nära
varandra som möjligt, för att
rökrören lättare skola kunna
sammandragas. I oundvikliga skarpa
böjningar och ”knän” anordnas
sotluckor. Genomskärningsytan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
