Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skorstenseld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Skorstenseld—Skott
862
är vanl. för köksspispipor 25 X
25 cm., för kakelugnspipor 15 X
15 cm. Imrör för avledande av
imma från kök, tvättstugor m. m.
inbyggas i S. men böra icke ha
med röken gemensam kanal. Den
över taket belägna delen av S.
bygges i allm. c:a 1 m. högt över
taknocken. — Byggnadsstadgan
för rikets städer, brandstadgan
och brandordningarna för
kommunerna ge bestämmelser ur
brandskyddssynpunkt för
skor-stensbyggnad.
Skorstenseld, se Soteld.
Skorstensförband, se M u r sp.
360.
Skorv. Bot. S. på potatisknölar
och rotfrukter orsakas av
strål-svampar o. a. svampar, bakterier
etc. och försämrar dessa
växtdelars utseende samt bildar ofta
utgångspunkter för förruttnelse.
Skorvsvampar trivas bäst i
alkaliskt reagerande jord, varför S.
befordras genom kalkning och
gödsling med fysiologiskt basiska
gödselmedel (t. ex. Chilesalpeter)
men motverkas genom fysiologiskt
sura (t. ex. svavelsyrad
ammoniak). Jfr Frukts korv. -—
Med. Av en svamp orsakad,
smittsam hudsjukdom, som visar sig
som gulaktiga, illaluktande
skorpor på hårbevuxna ställen av
huden och som vid läkning
efterlämnar ärr. Sällsynt i Sverige men
vanlig spec. bland den fattigare
befolkningen i Ryssland och Polen.
Skorzone’ra, se S c o r z o
-n e r a.
Skot (holl. schoot, urspr. hörn,
sedan det i ett hörn fästade
tågvirket), tågvirke, kätting 1.
tal-jor, som å segelfartyg användas
för sträckning av seglen i sidled
och deras inställande i lämplig
riktning i förhållande till vinden.
— Skothorn, hörn av segel,
som halas akteröver å snedsegel
1. ut till rånocken å råsegel.
Sko’ter, se Skottland sp. 864.
Skoti’ster, anhängare av S c o
-tus (se d. o.).
Skotska skolan, en filosofisk
riktning, som framträdde mot
slutet av 1700-t. och vars
förnämsta representanter voro Th.
Reid (se d. o.), James Beattie, f.
1735, d. 1803, prof, i Aberdeen,
och D. Stewart (se d. o.). S.
opponerade sig mot Humes skepsis och
hävdade, att det sunda
förståndets grundsatser ha odisputabel
visshet. Till dessa grundsatser
räknades övertygelsen om själens
och de yttre tingens existens, om
vår makt att till en viss grad
bestämma våra handlingar och om
regelbundenheten i
naturförloppen. S. utövade på sin tid stort
inflytande i den angelsachsiska
världen och i Frankrike, där bl. a.
Cousin rönte starkt inflytande
från dess filosofi.
Skotsk höglandsboskap,
grov-vuxen, behornad, rödbrun
nötbo-skapsras; utmärkt slaktboskap.
Skott (etym. besläktat med
skjuta). 1. Gren av en stam
jämte därpå sittande blad och
knoppar. En knopp är ett
outvecklat skott. S. kunna tjäna olika
ändamål i växtens liv och ha därmed
sammanhängande utseende. Ofta
utbildas långskott och
kortskott (se d. o.). De flesta av
högre växters organ, utom
rötterna, kunna uppfattas som S. 1.
ombildade S. (t. ex. blommorna).
En växts allmänna utseende
(ha-bitus) betingas till stor del av
skottbyggnaden och
förgreningen. Se vid. Blad,
Knoppa r och Sta m. Om rotskott se
Rot sp. 1368. — 2. Urspr.
projektilen till ett skjutvapen, numera
även sammanfattande benämning
för samtliga ammunitionseffekter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
