Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skottland ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
865
Skottland
866
en, grundad på släktsamhällen.
Genom ett fördrag med Ludvig
VII av Frankrike inledde Davids
son V i 1 h e 1m L e j o n e t (1165
—1214) den ofta i historien
återkommande skotsk-franska
förbindelsen mot England. Då med
Alexander III:s (1249—86)
död det gamla konungahuset
utslocknade, gjorde Edvard I av
England sitt rikes
överhöghets-anspråk gällande. Flera
tronpretendenter uppträdde dock, och till
konung utsågs en ättling på
mödernet till David I, John B a
-liol (1292—96), som emellertid
förjagades av Edvard. En
folkresning mot denne under ledning
av William Wallace led ett svårt
avbräck genom nederlaget vid
Falkirk 1298. Frihetssträvandena
fortforo under ledning av R o
-bertBruce, som genom segern
vid Bannockburn 1314 gjorde slut
på det engelska herraväldet. Det
nya inhemska konungadömet
försvagades emellertid sedermera av
att förmyndarstyrelser ofta måste
tillsättas. Parlamentet
dominerades av stormännen; någon
egentlig motsvarighet till
Englands representationssystem fanns
ej, och småfolket stod värnlöst.
Robert Bruces son David II
(1329—71) företog under
hundraårskrigen i samförstånd med
Frankrike ett infall i England
men föll i långvarig fångenskap
(1346—57). — H u s e t S t u ar t
under medeltiden (1371—
1513). David II var den siste av
huset Bruce. Han efterträddes
av sin systerson Robert the
Stewart, vars släkt innehade
ärftlig värdighet som rikshovmästare
(steward) och därav tagit sig
namnet Stewart, sedermera
förändrat till S tuart. Under R o
-bert (1371—90) och hans
närmaste efterträdare fördes stän-
diga strider mot engelsmännen och
tilltog den inre anarkin under
ett alltmer utvecklat
stormanna-välde. Jakob III (1460—88)
förvärvade genom sitt giftermål
med en dotter till Kristian I av
Danmark 1468 Orkney- och
Shetlandsöarna åt S. Jakob IV
(1488—1513) besegrades av
engelsmännen i det blodiga slaget vid
Flodden i n.ö. Northumberland
1513, där både Jakob själv och
blomman av S:s adel stupade. —
Huset S t u a r t under
nyare tiden (1513—1688).
Jakob V (1513—42) sökte
räddningen i nära anslutning till
kyrkan och Frankrike. Den
kal-vinistiska reformationen vann
under 1520-t. insteg i S. och ökade
splittringen. Jakob V
efterlämnade endast en späd dotter, Maria
(1542—67). Henrik VIII av
England sökte förgäves åvägabringa
trolovning mellan henne och sin
son, varpå hon trolovades med
franske kronprinsen Frans (II).
Under hennes minderårighet
fördes regeringen av modern, Maria
av Guise (se denna). Den
reformatoriska rörelsen grep omkring sig
och blev oemotståndlig, då
ledarskapet tillföll John Knox (se d.
o.). 1561 övertogs regeringen av
Maria (se d. o. sp. 1231 f.).
Hennes franska och katolska
uppfostran gjorde henne till främling i
S., vilket jämte hennes
lättfärdiga liv resulterade i hennes
tillfångatagande och avsättning.
Under hennes son J a k o b VI: s
(1567—1625) omyndighet
utkämpades blodiga strider mellan
stor-mansätterna. Guiserna i
Frankrike arbetade ivrigt men förgäves
för katolicismens återställande i
S. Jakob tillvällade sig
småningom stor makt; bl. a. fick
han stor del i lagstiftningen och
rätt att tillsätta biskopar. Efter
28. — L e x. X. Tr. 18. 5. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
