Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skorstenseld ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
863
Skottdag—Skottland
864
erforderliga för skjutning en
gång med vapnet. S. betecknar
även avfyrandet av vapnet. — 3.
Tvärskepps 1. stundom långskepps
gående mellanväggar av trä 1.
järn ombord å fartyg. S. tjäna
till att förstärka skrovet men
kunna även genom att göras
vattentäta avse att försvåra
fartygets sjunkning.
Skottdag (eg. inskjuten dag),
se Tideräkning.
Skottebok (av skott,
sammanskott, äldre benämning på
stads-skatt) benämndes fordom den
bok, som innehöll skattelängder
över en stads borgare. Medeltida
S. finnas bevarade för Sthlm.
Skottetåget, benämning på den
marsch genom Norge, som en i
Skottland under Kalmarkriget
för svensk räkning värvad trupp
1612 företog. Skottarna angrepos
av en norsk bondestyrka i
Kring-lens bergpass i Vaage skn och
nedgjordes nästan till sista man.
Skottland, eng. Scotland, n.
delen av Storbritannien (se d.
o.). 78,758 kvkm. 4,900,000 inv.
— Historia. Äldsta tid (till
1371). Säker kännedom om S:s
urbefolkning har man ej kunnat
vinna. Enl. Tacitus förekom omkr.
80 e. Kr. en sammanstötning
mellan den romerske fältherren
Agricola och kaledonierna, som
romarna kallade invånarna i S.,
liksom de benämnde landet
Kale-donien. Till skydd mot
kaledo-niernas plundringståg in i den
romerska kolonin Britannia
an-lades 119 e. Kr. ”Hadrianus’
vall” mellan Solway och Tynes
mynning. Denna ersattes 140
med en nordligare
befästnings-linje mellan Forth och Clyde,
vilken blev gränsen för
romarnas herravälde i S. Detta
har efterlämnat mycket svaga
spår. Sedan Honorius 410 e. Kr.
dragit de romerska legionerna
från Storbritannien, inträdde i
S. en tid av kaos. Norra S.
beboddes av pikter, nuv.
Ar-gyllshire av skoterna 1. gaelerna,
en keltisk stam från Irland.
Söderut lågo rikena Strathclyde i
v., bebott av britter av walesisk
stam, och Lothian i ö., trol. på
600-t. erövrat av germanska
ang-ler. På 500-t. infördes
kristendomen i S. av Columba d. ä. (se
d. o.). Den s. k. iro-skotska
kyrkan bibehöll sin nationella
prägel till omkr. 700, då romerskt
kyrkoskick trängde igenom.
Krigstillstånd rådde nästan
alltid mellan de olika stammarna
och rikena i S., och det var
först vikingarnas hotande
framfart, som åvägabragte ett
närmande dem emellan. 843
lyckades den skotiske konungen
Kenneth Mac Alpine
åvägabringa ett enat skotiskt-piktiskt
rike, kallat Alban. M a 1 c o 1 m
II (1005—34) utvidgade det
genom erövring av Lothian och
Strathclyde, men han råkade i
vasallförhållande till
vikinga-konungen Knut den store av
England-Danmark. Händelserna
vid mitten av 1000-t. och därtill
knutna gestalter ss. Duncan och
Macbeth äro historiskt föga
kända. Vid denna tid hade den gamla
motsättningen mellan pikter och
skoter försvunnit och efterträtts
av en ny mellan de keltiska
hög-ländarna och låglandets
angel-sachsiska befolkning. Med
Vilhelm Erövrarens invasion tillkom
ett normandiskt inslag i S: s
befolkning. Vilhelm erkändes som
länsherre. David I (1124—53)
gav sitt rike dess nuv. gränser.
Under hans regering infördes i S.
länsväsendet efter normandiskt
mönster. Dock bibehölls i n. den
urgamla keltiska
klanförfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
