Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slakt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
975
Slaktmånad—Slanga
976
ning. I samband med
slakthusen är oftast en
marknadsavdelning inrättad, där bonden 1.
kreaturshandlaren kan försälja
sina kreatur direkt till
slaktaren. Vid slakthusen bedrives
dessutom affärsverksamhet av
hudhandlande och s. k.
tarmrenseri-firmor, vilka senare uppköpa och
fabriksmässigt bearbeta
”räntorna” till olika inom charkuteriet
använda artiklar. All
affärsverksamhet ligger således i de
enskilda idkarnas händer.
Slakthusförvaltningens uppgift inskränker
sig i huvudsak till att övervaka
de hithörande författningarnas
efterlevnad, ansvara för hygienen
och uppbära de stadgade
avgifterna. Besiktningen såväl av de
levande djuren före slakten som
av kött och organ utföres av
legitimerade veterinärer, vilka
förordnas av Medicinalstyrelsen.
Slaktmånad, se Oktober.
Slaktoffer 1. tackoffer är
i G. T. beteckning för den spec. i
äldre tid vanliga art av djuroffer,
vid vilken blott en del av
offerdjuret förbrändes, medan resten
anrättades till festmåltid.
Motsatsen är brännoffer (se d. o.).
Slam (eng. slam, skräll), göra
S., taga hem alla sticken i vissa
kortspel (s t o r a S.) 1. alla utom
ett (lilla S.).
Slam (ty. Sclilamm), i vatten
svävande 1. bottenfällda, ytterst
små partiklar av mineraliskt 1.
organiskt ursprung.
Slamfiskar, se L u n g f i s
-kar.
Slamfluga, se
Blomflugor.
Slamning. 1. Sortering av
pul-verformiga material efter
fallhastigheten i vatten, varigenom olika
kornstorleksklasser 1. ämnen med
olika spec. v. kunna skiljas. S.
utföres i stor skala i naturen av
rinnande vatten och bränningar.
— 2. Avputsning av en mur med
en tunn, ofta färgad krit- 1.
kalkvälling.
Slampiskare, se G r ö n
-lingsläktet.
Slamregn, ett av
stoftpartiklar förorenat regn. S. förekommer
i Medelhavstrakterna och är
särskilt känt från Kanarieöarna, där
stoftet härrör från n. Afrikas
öknar. I vissa trakter kan S.
innehålla barrträdsfrömjöl i stor
mängd, ”svavelregn”.
Slamstenar, finskiktade
sedimentära bergarter, uppkomna
genom diagenes av slam.
Slana, klen spira, använd till
bärlingar och stängsel.
Slang, se Slangspråk.
Slang (av mlty. slange, orm),
böjligt rör. Brandslangar
tillverkas vanl. av hampa, oftast med
en inre beläggning av gummi.
Sugslangar förses med en inre
trådspiral till förhindrande av
samman tryckning; tryckslangar
förstärkas av pålindad 1.
omflä-tad järntråd. Gummislangar
framställas med 1. utan inlägg.
Massan pressas genom särskilt
formade munstycken över en dorn,
varpå inlägget av hampa 1. lin
omlindas. Det yttre gummilagret
pålägges därefter, och det hela
vulkaniseras. Metallslangar, vanl.
för höga tryck och temperaturer,
tillverkas av brons, koppar,
aluminium 1. förnicklat 1. förtent
stål, som vanl. utvalsas i band
med olikriktade falsar å
långsidorna. Bandet upprullas
spiral-formigt på en dorn, varvid
falsarna varv för varv få ingripa i
varandra; som packning
användes bl. a. gummi 1. asbest.
Slanga (av mlty. slange, orm),
namn på en på 1400- och 1500-t.
använd typ av mindre kanon,
vanl. av järn och försedd med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
