Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slangskrift ... - Slaver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
977
Slangskrift—Slaver
978
förstärkta ringar. Dessa buro
ofta draknamn, härav namnet S.
(= eldspyende drake).
Slangskrift, r e k o’ r d e r
-skrift, en förr använd
telegrafskrift, grundad på William
Thomsons uppfinning (1867) av
den s. k. sifonrekordern, vilken
möjliggjorde kabeltelegrafering
och inregistrering av
telegrammen på mycket stora avstånd. En
trådspole, upphängd mellan
polerna av en elektromagnet, vrider
sig åt ena 1. andra hållet alltefter
de inkommande strömmarna.
Spolens rörelser överföras till en
skrivmekanism, varvid de olika
sidorörelserna beteckna punkter,
resp, streck i Morsealfabetet.
Slangspråk, slang (eng. slang,
av oviss häri.), beteckning dels
(stundom) för lågt och simpelt
språk i allm. (t. ex. storstädernas
lägre språk, ss. Stockholms
”söderamerikanska”, Paris ”argot”,
Londons ”cockney”), dels för ett
ogenerat språk inom vissa mer
1. mindre slutna kretsar. I den
förra användningen föredrages
inom språkvetenskapen termen
vulgärspråk (jfr Språk),
medan termen S. förbehålles av
sin specifika miljö färgade
kotteri- 1. yrkesspråk. Sålunda är
kul (bra) skolpojksslang, profet
(professor) och kuf (underlig
kurre) studentslang; man talar
vid. om konstnärsslang etc. Ett
ords karaktär av S. kan bortfalla
både inom ”kretsen” i fråga och
i en språkart, som lånat det.
Slangus, Axel, f. 1890,
finländsk skådespelare, anställd vid
Svenska teatern i Helsingfors,
huvudsaki. verksam inom det
komiska karaktärsfacket. S. har
även med framgång uppträtt som
filmskådespelare.
Slantning (etym. besläktat
med slinta), se Sportfiske.
Slangskrift.
Slask, se Schlesien sp. 236.
s. lat., förk. för sydlig latitud,
v. Sla’tin, sir R u d o 1 f,
kallad Slatin pasja, f. 1857,
österrikisk Afrikaforskare,
brittiskegyptisk generalmajor 1907. Från
1879 tjänstgjorde S. under
Gor-don och var 1884—95 mahdins
fånge i Omdurman. S. var 1900
—14 generalinspektör i Sudan
och under världskriget chef för
österrikiska Röda korset. Har
ui-givit Feuer und Schwert im Sudan
(1896; sv. bearb. s. å.).
Slav (mhty. slave, eg. slavisk
krigsfånge), träl. Jfr Slaveri.
Slave’jkov. L Petko S., eg.
R a j c o v, f. 1827, d. 1895,
bulgarisk politiker och författare, den
förste presidenten i den
bulgariska sobranjen,
undervisnings-och därefter inrikesminister 1880
—81. S., som kraftigt verkade för
folkbildningen, översatte delar av
Bibeln samt bearbetade bulgariska
folkvisor. Han betraktas som
grundaren av det moderna
bulgariska litteraturspråket. — 2.
Pen t jo S., f. 1866, d. 1912, den
föreg: s son, bulgarisk skald, skrev
reflexionslyrik och dikter på
folkvisans grundval men är mest
bekant för sitt 1897 påbörjade,
ofullbordade patriotiska epos Sången
om blodet (sv. övers. 1913).
Slaver, en gren av
indoeuro-péerna, nu huvudbefolkningen i
ö. Europa, spridda också i n.
och mell. Asien och som
emigranter i Väst-Europa och
Amerika; före världskriget i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
