Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sleidanus, Johannes - Sleipner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
997
Sleipner—Slemsvampar
998
Ca’rolo V Cadsare commenta’ rii
(1555), som länge var ett
huvudverk för denna epok.
Sleipner [slä’jp-], se Odin.
Slejf (ty. Schleife), band,
(sko)-rem, (prydnads) snöre.
Slejftygel, hjälptygel vid
rid-ning med uppgift att få hästen
att sänka huvudet. Denna liksom
övriga hjälp tyglar är svår att
använda och gör vanl. mer skada än
nytta.
Sleke (etym. besläktat med
slicka), se Saltslek e.
Sleksot, första symtomet på
benskörhet (jfr d. o.) hos
nötkreatur: djuren visa benägenhet
att slicka på alla möjliga föremål
och gnaga på trä och murbruk
samt äro begivna på salta ämnen.
Slem (lat. mu’cus), kolloidala
vattenlösningar av hög
viskosi-tet, vilka äro ”tråddragande”,
d. v. s. vid avlägsnande ur S. av
ett däri neddoppat föremål häfta
vid detsamma, så att en
vätske-tråd kommer att förbinda S. och
föremålet. S. kan ges av flera
kemiskt olika ämnen, ss.
växtslem (kolhydrat) och olikartade
äggvitekroppar (slemäggvita:
muciner och mukoider). I
människokroppen förekomma flerstädes
körtlar, som avsöndra S.: mukösa
1. slemkörtlar. Växtslem
förekommer t. ex. i lökar och
orkidéknölar, i många suckulenta växter, i
frukt- och fröskal (ss. linfrö,
kvittenfrö) etc. Jfr Sekret.
Bot. — Farm. Se M u c i 1 a g o.
Slembin, se Solitära bin.
Slemfiskar, BlenniVdae, en
fam. T a g g f e n i n g a r. Kropp,
rygg- och analfenor långsträckta.
Fjäll små 1. saknas. Flertalet vid
havsstränder. Till S. höra bl. a.
havkatt, långebarnsläktet,
tejste-fisk och tångsnärta. Närbesläktad
är tånglaken.
Slemhinna, hudens direkta
fortsättning in i de
kroppshålig-heter, som stå i öppen
förbindelse med kroppens omgivning:
matsmältningsorgan, näsa med
bihålor, luftstrupe och bronker,
mel-lanöra, ögats bindhinna och
tårkanal, urinblåsa och urinledare
samt njurbäcken och
könsorgan. S. bekläder alla väggar hos
dessa håligheter och har likartad
byggnad med huden. Epitelets
beskaffenhet växlar dock
betydligt med S:s funktion. S. är
ständigt fuktad genom avsöndring
från körtlar i densamma (ss. små
slemkörtlar) 1. mynnande på dess
yta (ss. spottkörtlar). Färgen är
gråröd på grund av
blodrikedomen och frånvaron av den starka
hornbildning, som fullständigare
täcker blodfärgen i huden.
Slemjäsning, jäsningsprocess i
sockerhaltiga vätskor, varvid
sockerarterna överföras till
gummi-artade kolhydrat. Bakterien
Streptoc.o’ccus mesenterioi’des kan
på detta sätt orsaka avsevärd
anhopning av slem- 1. gelémassor i
sockermelass vid sockerfabriker.
Slemkanaler, kanalsystem,
bestående av sidolinjeskanaler och
förgrenade kanaler pä huvudet
(jfr Fiskar sp. 45).
Slemsvampar, Myxomyce’tes,
Mycetozo’a, grupp av lågt stående
svampar. S. anses stundom stå på
gränsen mellan djur- och
växtriket, enär de ha ett
utvecklingsstadium, då de vanl. bestå av en
slemmig massa
(plasmo’-dium) utan cellväggar, medan
däremot fortplantningsorganen
vanl. äro fruktkroppar,
uppbyggda av typisk växtvävnad. I
fruktkropparna alstras sporer, som
spridas med vinden. Vid
sporernas groning bildas (vanl.) en
cilie-bärande svärmcell, som snart
avkastar cilien och antar amöbalik
form. Flera dylika celler kunna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
