- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
999-1000

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sleipner ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

999

Slemsyra—Slesvig

1000

Slemsvampar. Plasmodium.

sammansluta sig till ett
plasmodium. Plasmodierna utföra
amö-boida rörelser. Könsfortplantning
förekommer. De flesta S. äro
saprofyter, på murken ved o. d.,
t. ex. t r o 1 1 s m ö r (Fuli/go
se’ptica) och vargmjölk
(Lyco’gala epide’ndron). Den
förra av dessa har ett gult, intill
20 cm. vitt, till formen växlande
plasmodium, som vid mognaden
övergår i en vit, gul, röd, brun 1.
violett, sammanhängande dyna
av sporangier, fyllda med svarta
sporer. Den senare bildar 0,5—1
cm. vida, som unga röda, som
mogna gråbruna klot; sporerna
äro ljusröda. Vissa S. äro
parasiter (se Klumprotsjuka).

Slemsyra, en optiskt inaktiv
polyoxisyra, CO2H (CHOH) 4CO2H,
som bildas vid oxidation av dulcit,
galaktos, mjölksocker och vissa
gummiarter. Svårlösligt,
kristal-liniskt pulver.

Slemsäckar (lat. bu’rsae
mu-co’sae), slutna hålrum i bindväv
L utstjälpningar från ledhålor,
innehållande slem 1. serös vätska.
S. finnas vanl. på ställen, utsatta
för nötning (ss. där ben ligger
nära huden, kring senor o. s. v.)
och tjäna som skydd.

Slentria’n (ty. Schlendrian, av

sclvlendern, gå makligt), gammal
vana, mekanisk vanemässighet.

Sle’svig, ty. Schleswig, S ön■
d e r j y 11 an d, Jyllands s. del,
mellan Kongeaa i n. och Ejder i
s. Av S. tillhör Nord-Slesvig
(3,933 kvkm.) Danmark och
Syd-Slesvig (4,801 kvkm.)
Preussen. Om staden S. se
Schleswig 2. — Historia. S. kallades
intill 1300-t. Sönderjylland men
fick senare även namnet S. efter
staden S. S. beboddes urspr. av
angler, jutar och friser, senare
även av daner. En svensk
vikinga-dynasti härskade där vid tiden
omkr. 800 (se Danmark sp. 50).
Vid slutet av 900-t. var S. en tid
under tyske kejsaren Otto II:s
välde men återvanns av Knut den
store. Till gränsens skydd
inrättades nu mellan Ejder och Kongeaa
ett danskt ståthållarskap, som på
1200-t. ombildades till ett ärftligt
hertigdöme ss. län under danska
kronan. Gert den store av
Hol-stein (se denne) underlade sig S.
ss. pantlän med del i
arvsanspråken (1326). Vid Valdemar
Atter-dags död (1375) stannade S. i
de holsteinska grevarnas våld och
delade sedan Holsteins och
Hol-stein-Gottorps (se dessa ord)
öden, tills det 1721 ånyo i sin
helhet kom under Danmark. Dess
avsedda införlivande med detta
land strandade emellertid på den
förtyskade provinsadelns mot-

Siemsvampar. Trollsmör (i moget
stadium).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free