Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smidesprov ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1035
Smidesugn—Smink
1036
kanten vid rödvärme. Antalet
böjningar före bristning är mått på
kvaliteten. Vid stansprovet
inslås med en platt körnare hål i
kanten på det platta provet. Av
de kantsprickor, b r a k o r, som
uppstå, bedömes rödskörheten.
Smidesugn, ugn för
upphettning av föremål, som skola
ut-smidas. För klensmide användas
öppna smideseldar i härdar 1.
ä s s j o r. Dessa äro antingen
murade 1. byggda av gjut järnshällar
samt försedda med en 1. flera
formor för blästerluften. F ä 11 ä s s
-j o r äro transportabla och
försedda med en fläkt, driven medelst
trampning. För värmning av
större föremål och vid
masstillverkning användas flamugnar, ofta
försedda med regenerator 1.
reku-perator. För grövre massgods
användas frammakningsugnar (se
Vällugn). Även elektriska S.
användas. I dessa upphettas
ugns-rummet medelst värmeelement av
carborundum, inlagda i botten
och väggar.
Smidning, metallers
formgivning i varmt tillstånd med
hammare 1. smidespress (se dessa
ord). S. grundar sig på vissa
metallers egenskap att mjukna vid
upphettning. Järnets S. åsyftar
även bearbetning av dess inre
struktur för att få denna
finkornig och därigenom starkare.
Enbar upphettning har ofta till
följd kornförstoring och därav
följande dåliga
hållfasthetsegen-skaper. Därför bör ej
färdigsmid-ningen ske vid för hög
temperatur. Vid S. skola även de inre
delarna av smidesstycket bli
bearbetade. — Maskinsmide,
tillverkning av axlar, o. a.
maskindelar. Materialet är göt, smidda
1. valsade ämnen. De upphettas i
smidesugn (se d. o.) och utsmidas
under ånghammare 1. press. —
Knipphammarsmide är S. av
verktygsstål, som brukar
levereras i hopknippade stänger. Vid
grövre dimensioner smides direkt
från göt, eljest från ämnen och
med hastigt gående ång- 1.
lufthammare. — Manufaktursmide,
tillverkning av verktyg o. d. med
lufthammare 1. fjäderhammare.
—- Sänk- 1. pressmide formar i ett
1. flera slag föremål i s ä n k e n
i städ och hammarblock, varvid
för större pjäser användes
ånghammare 1. lufthammare, för
mindre fallhejare. Särskilt
betydande är tillverkningen av delar
till automobiler och
lantbruksmaskiner enl. denna metod. —
Klensmide är enklare smide,
reparationer o. d., som vanl. utföres
för hand vid en smideshärd.
Smink (ty. Scliminke, möjl. av
mlat. smi’gma, salva), kosmetiskt
preparat, använt direkt på huden
för att tillfälligt förändra dess
naturliga färg. Man skiljer mellan
torrt, flytande och fett S.
Grundbeståndsdelen i torrt S. är talk
jämte zinkoxid, försatt med olika
färgämnen; detta förekommer
dels i puderform, dels i fasta
stycken. Flytande S. framställes av
zinkkarbonat, talk och destillerat
vatten, färgas och parfymeras.
De vanligaste S. äro
fettsmin-kerna, vilka förekomma i form av
salvor 1. stift. Huvudmassan
ut-göres av rent fett, ss. lanolin,
vaselin, ceresin, uppblandat med
vax och olivolja. Massan färgas
med cinnober, saffran o. s. v.,
alltefter den önskade färgen, samt
parfymeras. — Skönsminkning i
privatlivet är i allm. svagare än
den efter belysning och
avstånds-verkan avpassade scen smin
kning-en (jfr Mask sp. 1311).
Grundläggande för den senare är
förhöjning av hudfärg och
markering av läppar, ögonpartier m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
