Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smirke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1037
Smirke—Smith
1038
Tyskt S. har klarare färger än
franskt, som genom sin matta,
pastellartade karaktär mer
lämpar sig för privatbruket. — S.
förekom redan bland antikens folk
och kom tidigt i bruk hos
germanerna och även annorstädes, bl. a.
hos de ryska bönderna. Henrik III
av Frankrike införde sminkning
även för herrar.
Smirke [smak], sir Robert,
f. 1780, d. 1867, engelsk arkitekt,
en av de främsta engelska
representanterna för nyklassicismen.
Hans huvudverk är British
Museums (se ill. till d. o.) byggnad.
Smirno’ff, Kari n, f. 1880,
författarinna, dotter till A.
Strindberg och Siri v. Essen, gift med
f. d. lektor V. Smirnoff i
Helsingfors, har utgivit skådespel och
berättelser, behandlande det
sjukliga själslivet, samt biografin
Strindbergs första hustru (1925).
Smith. 1. Lars Olsson S.,
f. 1836, d. 1913, affärsman,
politiker. S. grundade 1858 en
agentur i Sthlm för
brännvinsbränne-rier och 1869 ett
spritförädlings-verk å Reymersholm vid Sthlm
samt förvärvade småningom en
dominerande ställning inom
vin-och spritbranschen (”brännvin
s-kungen”). Försök att bryta denna
föranledde på 1880-t. en
uppmärksammad schism, och genom en
kupp uteslöts S. från
Reymers-holmsbolagets ledning. I samband
därmed tog S. initiativet till
bildandet av med hans
affärsintressen kombinerade
”arbetar-ringar” (se
Ringrörelsen). Vid denna tid utspelades
även ”det spanska äventyret”: vid
en spritaffär på Spanien gjorde
S. genom en retroaktiv spansk
skattelag en stor oförutsedd
förlust, för vilken han förgäves sökte
vinna upprättelse på diplomatisk
väg (1887). 1885—91 var S. led. av
F. K. — 2. S a 1 o m o n S., f. 1853,
apotekare i Ystad 1882—1917,
främst känd som musiker och
musikfrämjare. Framstående
sångare, har han som solist medverkat
vid ett större antal konserter och
särskilt vunnit uppskattning som
oratoriesångare. Han har på olika
sätt ivrigt verkat för
musikkulturens främjande. 1921 erhöll han
titeln musices professor. — 3. V i 1
-h e 1 m S., f. 1867, målare, prof,
vid Konsthögskolan 1913. S. har
utfört dels landskap med figurer
och dels fyndigt karaktäriserande,
i mörk färgskala hållna porträtt.
— 4. Ej nar S., f. 1878,
författare, anställd vid
rådhusrätten i Norrköping 1908—19,
teaterrecensent i Svenska Dagbladet
1919—24, litterär rådgivare i
Åhlén och Åkerlunds förlag sedan
1924. S. har vunnit popularitet
med talrika romaner (bl. a.
Britt-Marie Colstrup, 1916) och
noveller, de flesta med motiv
från västkusten. Han har även
utgivit diktsamlingar (bl. a.
Hägringar, 1902) samt
skådespel (bl. a. Erling snäs, 1910,
uppf. 1911, och Adrian van der
Werf, 1912, uppf. s. å.), av vilka
flera behandla historiska ämnen.
Smith [smith]. 1. John S., f.
1652, d. 1742, engelsk
mezzotint-gravör, utförde en mängd porträtt
efter Kneller m. fl. — 2. Adam
S., f. 1723, d. 1790, skotsk
nationalekonom och samhällsfilosof,
prof, i logik 1751 och f. å. i
moralfilosofi i Glasgow, 1778
tull-direktör i Edinburgh. S., som
blivit kallad ”nationalekonomins
fader”, lade genom sitt arbete An
inquiry into the nature and causes
of the wealth of nations (1776;
En undersökning av folkens
välstånd, dess natur och orsaker,
förkortad övers., 2 dir, 1909—11)
grunden till den ”klassiska sko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
