Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smirke ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1039
Smith
1040
Adam Smith. Kopparstick av Kidley.
lan” inom nationalekonomin (se
d. o. sp. 622) och dess praktiska
program, den ekonomiska
liberalismen. Han byggde mycket på
föregångarna, särskilt på Hume
och fysiokraterna, men lyckades
med överlägsen klarhet och
åskådlighet sammanfoga, förbättra
och i sitt eget system inställa
deras lärosatser. Gentemot
mer-kantilismens övertro på
penningen klarlade S. välståndets
verkliga karaktär och dess beroende
av det nationella arbetsresultatet.
Han beskrev arbetsfördelningens
uppkomst och verkningar samt
uppkomsten av kapitalet ur
sparat arbete. I sin värdelära
skilde han, ss. tidigare Locke, mellan
bruksvärde och bytesvärde samt,
betr, det senare, mellan
marknadsvärde och naturligt värde (se
Värde). I en varas bytesvärde,
pris, särskilde S. arbetslön,
jordränta och kapitalvinst samt
betecknade arbetet ss. den bästa
mätaren av värdet. I likhet med
fysiokraterna en ivrare för
ekonomisk frihet, utvecklade S. läran
om det ”naturliga” ekonomiska
livets självreglering. Han
hävdade frihandelns nytta för alla
parter och ohållbarheten av den
mer-kantilistiska föreställningen om
nyttan av aktiv handelsbalans.
Han uppställde även vissa
skatte-principer, främst
förmågeprinci-pen. — Som filosof har S. gjort
en betydande insats genom sina
undersökningar över moralens
väsen (Theory of moral
sentiments, 1759). I likhet med Hume
fattar han sympatin som etikens
princip och söker visa, hur denna
utvecklar sig från en blind
instinkt till högre klarhet genom
den sociala utvecklingsprocessen.
— 3. John R a p h a e 1 S., f.
1752, d. 1812, engelsk gravör, en
av de förnämsta representanterna
för den engelska
mezzotintgravy-ren, utförde förträffliga
gravyrer efter de stora engelska
port-rättörerna Reynolds och
Gains-borough m. fl. Se ill. till J e n
-ner. — 4. William S., f.
1769, d. 1839, engelsk geolog,
påvisade fossilens betydelse för
bestämmande av de sedimentära
bergarternas geologiska ålder. -—•
5. Joseph S., f. 1805, d. 1844,
se Mormoner. — 6. William
R o b e r t s o n S., f. 1846, d. 1894,
skotsk orientalist och
religions-forskare, prof, i Aberdeen 1870—
81, i Cambridge 1883, banbrytare
för den historisk-kritiska
uppfattningen av G. T. i England,
framstående kännare av de gamla
semiternas religion och kultur
(bl. a. Lectures on the religion of
t lie Semites, 1889). — 7. E d g a r
F a h s S., f. 1854,
nordamerikansk kemist, prof, i Philadelphia
1888, har utgivit läroböcker och;
skrifter huvudsaki. i elektrokemi.
—■ 8. F r e d e r i c k Edwin S.,
se Birkenhead. — 9.
Alfred S., f. 1873,
nordamerikansk demokratisk politiker,
gu
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
