Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Snabelskor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1071
Snes—Snilj(a)
1072
Johan Vilhelm Snellman.
Äbo 1835, prof. 1856, senator och
chef för finansexpeditionen 1863
—68. S., vilken hävdade Finlands
behov av en litterär och kulturell
uppryckning, var under 1830-t.
en ivrig medlem av
Lördagssällskapet (se d. o.) och stod bl. a.
Runeberg nära. Ss. misshaglig
för de maktägande under
Nikolaus I:s reaktionära regim
från-dömdes han 1838 sin docentur på
ett halvt år; 1839—40 och 1841
—42 vistades han i Sverige, där
han stod i förbindelse med
åtskilliga av epokens radikala
författare, bl. a. Almquist.
Återkommen till Finland 1842, ivrade S.
för en förbättring av det finska
språkets ställning och dess
upphöjande till kultur språk. Till
språkrör skapade han åt sig de
svenska tidskrifterna Saima (1844
—46) och Litteraturblad för
allmän medborgerlig bildning (1847
—63), där han i radikal anda
utövade en viktig kritisk
verksamhet, samt den finska Maamiehen
ystävä (Lantmannens vän, 1844).
I Finlands ekonomiska politik på
1860-t. gjorde han betydande
insatser (bl. a. myntreformen 1865).
S. inspirerade även förordningen
1863 om finskans jämställande
med svenskan samt har över
huvud spelat en viktig roll för de
fennomanska strävandena. —
Som filosof slöt sig S. till den
hegelska vänstern och ansågs som
en av rörelsens skarpaste
begåvningar (Die Idee der
Persönlich-keit, 1840—41).
Snes (etym. besläktat med
snida), se Skylning. —
Snes-1 a n d, gammalt åkermått i
Dalarna och n.v. Sverige, åker, för
vilken 1 snes säd gav lämplig
ut-sädesmängd, = 1/20 spannland =
1/M tunnland. — Snesning, se
K rakning (jfr Skylning).
Snevringe härad och tingslag
i Västmanlands s. domsaga,
Väst-manl. 1., omfattar socknarna
Ramnäs, Sura, Svedvi, Berg,
Munktorp, Kolbäck, Säby och
Rytterne.
Snickeri, se
Träbearbetning.
Snigelspinnare, Cochlidiidae,
en med bastardsvärmare
närbesläktad fam. Fjärilar med
tämligen små, breda vingar och
kort bakkropp. Larverna likna
sniglar, leva på lövträd. Ett par
arter ha anträffats i s. Sverige.
Sniglar, Lima’cidae, en fam.
L ungsnäckor med
långsträckt, till det yttre tämligen
symmetrisk, starkt
slemavsönd-rande kropp och två par
tentakler, det bakre, längre, med ögon i
spetsen. Skalet rudimentärt 1.
saknas. Manteln bildar en avlång
sköld över ryggens främre del.
Mantelöppningen ligger på höger
sida. S. vistas vanl. på fuktiga
ställen. Leva av växt- 1.
djurdelar m. m. Av svenska S. må
nämnas A’rion a’ter, som är svart,
längd 10—12 cm., och Li’max
ma’ximus, grå, längd 15—18 cm.
Snilj(a) (fr. chenille, eg.
in
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
