Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sniljeflossa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
Snil j ef lossa—Snoilsky
1074
sektslarv), fint, luddigt
silkessnöre.
Sniljeflossa, pä båda sidor
lika vävnad, som väves på gles
varp med inslag av för
ändamålet vävda och klippta remsor,
”sniljer”. Jfr F 1 o s s a.
Snille (etym. besläktat med
snäll, eg. snabb, sedan duktig
o. d.), geni, egenartad och
nyskapande andlig begåvning. I
äldre språkbruk användes ordet
S. i mycket vidsträckt betydelse
(ung. = begåvning i allm.), men
efter romantiken har man skilt
mellan S. och talang 1. begåvning
utan högre grad av originalitet.
Den moderna psykologin har
ägnat mycken uppmärksamhet åt de
geniala människornas själsliv;
bekant är Lombrosos teori om det
nära sambandet mellan S. och
psykiska sjukdomstillstånd. Även
förhållandet mellan de stora S.
och deras miljöbetingelser har
varit ett omdebatterat tema i
psykologi och historiefilosofi. Medan
Taine betonade miljöns betydelse,
hävdade Carlyle de stora
geniernas aktiva ställning. S. är för
honom ett mysterium, som ej
låter sig förklaras ur kollektiva
faktorer. Liknande tankar ha
förfäktats av Nietzsche och i
skandinavisk litteratur av G. Brändes.
Snille och smak, Svenska
akademins valspråk.
Snip, se Rots.
Snipa (etym. besläktat med
snibb), lättrodd, mindre roddbåt,
spetsig i för och akter. S. riggas
ofta med sprisegel och fock. .
Sniglar, a bakre, ögonbärande tentakel,
b främre tentakel, c sköld, d
mantelöppning, e fot. Jfr Blötdjur.
Carl Snoilsky.
SnFtsel (av ty. Schnitzel,
avskuret stycke), se
Sockertillverkning.
Snitseljakt,
seSchnitzel-j a k t.
Snittbrännare, se Gasverk
sp. 1104.
Snittlinjer, se Matel as s é.
Snobb (av eng. snob, eg.
kälkborgare), sprätt; person, som
söker lysa med sina egenskaper.
Snoilsky, Carl, f. 1841, d.
1903, greve, skald. S. var 1865—
79 i utrikesdepartementets tjänst
och blev 1876 chef för politiska
avdelningen där, 1878 med titeln
kansliråd. Efter sitt avsked
bosatte han sig först i Florens,
sedan i Dresden. 1890 återvände han
till Sthlm, ss. chef för Kungl. Bibi.
S. var led. av Sv. akad. 1876.
— S. började som poet i
”Signaturernas” Uppsala under pseud.
Sven Tröst. Hans lyrik,
omfattande färgstarka, av en elegant
sensualism präglade dikter och
hänförda frihetssånger, slog
genast igenom (Smådikter, 1861;
Orchidéer, 1862; talrika dikter i
Signaturernas kalendrar) ;
uppskattade blevo särskilt hans dik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
