Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1095
Socialdemokrati
1096
valutans stabilisering. — I Italien
bildades 1905 ett
socialdemokratiskt parti, som snart klövs i en
höger- och en vänsterriktning,
eniga blott om parlamentarisk
taktik och kamp mot
syndikalis-men. Förgäves sökte E. Ferri ge
partiet en fastare form. 1910 fick
den mot ministersocialism och
kolonialimperialism avvisande
vänsterriktningen under
Bissolati-Bergamesco och Turati överhand,
och högerreformisterna uteslötos
ur partiet. Socialdemokraterna
protesterade mot Italiens inträde
1915 i världskriget. Under
inverkan av den ryska revolutionen
söndrades under efterkrigstiden
åter partiet, vars yttersta vänster
inspirerades av den ryska
kommunismen. 1922 bildades
socialistiska enhetspartiet. Under
fascismen har S. trängts tillbaka och
därigenom föranletts att närma
sig kommunismen. De
socialistiska partigrupperna upplöstes
1925 av regeringen. —
Nederländerna. Som en sektion av l:a
internationalen bildades 1870 ett
socialistiskt parti, som kom
under Domela-Nieuwenhuis’
ledning. Dess anarkistiska
tendenser framkallade en häftig
opposition, ledd främst av Troelstra,
van Kol och Vliegen, vilka 1894
organiserade ett nytt, utpräglat
reformistiskt parti, vars
mandatsiffra 1897—1922 steg från 3 till
22. En minoritet anslöt sig under
namn av Nederländernas
kommunistiska parti 1919 till den
kommunistiska internationalen. -—
N ord-Amerikas Förenta Stater
ha sedan 1860-t. en socialistisk
rörelse, vars främsta man varit
E. Debs. Det socialdemokratiska
partiet vann 1911 ett flertal
mandat i statliga och
kommunala representationer men har
ej gjort sig gällande i
kongres
sen. Konkurrensen med
fackföreningar och syndikalism har
varit hård. En 1919 utesluten
vänstergrupp bildade ett
kommunistiskt parti. -— I Norge bildades
1887 ett socialdemokratiskt
arbetarparti, som stod i livlig
samverkan med den svenska S.,
särskilt under unionskriserna. Av de
skandinaviska arbetarpartierna
har det norska, lett av Chr.
Knud-sen, L. Meyer och Egede-Nissen,
länge stått längst åt vänster och
undvikit allians med borgerliga
partier. Då de radikala
tendenserna efter 1917 alltmer togo
överhand, anslöt sig arbetarpartiet
till Moskvainternationalen, vilket
föranledde en schism, i det en
socialdemokratisk minoritet 1921
bildade ett särskilt parti.
Arbetarpartiet under Tranmæl bröt
1923 med den kommunistiska
internationalen, varvid ett
kommunistiskt parti med fortsatt
anslutning till Moskva bildades.
Arbetarpartiet intog en
mellanställning mellan S. och
kommunism men anslöt sig 1926 till det
socialdemokratiska partiet. —
Polen. Ett socialdemokratiskt
parti bildades i ryska Polen
1892. I den enade polska
republiken har det socialdemokratiska
partiet sökt åstadkomma
samverkan inom den östeuropeiska S. och
med de ryska
socialistrevolutionärerna mot bolsjevismen. Partiet
stödde Piisudskis statskupp 1926
och har i språkpolitiska frågor
uppträtt till förmån för
minoriteterna. Dessutom finnes ett
oavhängigt och ett tyskt
socialdemokratiskt parti, bildade 1922. —
I Ryssland bildades de första
socialdemokratiska sammanslutningarna vid 1870-t:s slut. Den
från tyskt håll starkt påverkade
ryska S. stod enig till 1903, då
det 1898 grundade
socialdemo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
