Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialdemokrati
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1097
Socialdemokrati
1098
kratiska partiet, vars främste
teoretiker var Plehanov,
sprängdes i en mensjevikisk och en
bol-sjevikisk flygel (se
Bolsje-vism). Mensjevikerna (se d. o.),
som medverkat till
marsrevolutionen 1917, bilda den nutida ryska
S., mestadels företrädd av grupper
i utlandet. Partiet, som förklarats
illegalt av Moskvaregeringen,
yrkar på återställande av den urspr.
sovjetförfattningen, avskaffande
av t jekan, militärdomstolarna och
kommunisternas privilegier. — I
Schweiz grundades på 1870-t. de
s. k. Grütliföreningarna, som
1901 förenades med det 1889
bildade socialdemokratiska partiet.
1904 antogs ett marxistiskt
program. Rörelsens främsta man var
Greulich, som tillhört 1: a
inter-nationalen. Då de radikala
tendenserna blevo allt starkare under
världskriget, utträdde
Grütli-flygeln. 1924 beslöt det
socialdemokratiska partiet att ej
deltaga i koalitionsregeringar. —
I Storbritannien ledde den på
1880-t. framträdande
socialdemokratiska arbetarrörelsen,
uppburen främst av Fabian Society
(se d. o.) och den strängt
marxistiska Social Democratic
Federation (jfr H y n d m a n) till
bildandet av Independent Labour
Party 1893 och British Labour
Party 1900. Vid början av 1900-t.
bildades en stark
socialdemokratisk arbetarfraktion i underhuset,
och särskilt efter världskriget fick
den engelska S. stort uppsving.
1924 bildades Englands första
socialdemokratiska ministär
under ledning av R. Macdonald. Den
engelska S., som bestämt tar
avstånd från kommunismen, stöder
sig helt på de stora
fackförbunden, vilka givit partiet män som
Snowden och J. H. Thomas. Dess
krav gå främst ut på nationali-
sering av jord, gruvor och
järnvägar, legaliserad 44 timmars
arbetsvecka, minimilön och
stats-pensionering av arbetare vid 60 år.
Independent Labour Party, S:s
propagandaorganisation, intar en
autonom särställning inom
Labour Party. Det räknade 1925
56,000 medlemmar. Även i
domi-nions finnas socialdemokratiska
arbetarpartier, vilka dock ej äro
anslutna till internationalen.
Särskilt på Nya Zeeland har S. länge
spelat en framträdande roll. — I
Sverige började socialismen
förkunnas 1881 av A. Palm i
anslutning till Lassalle. Det 1886
bildade Socialdemokratiska
förbundets agitation ledde 1889 till
konstituerandet av Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti, vars
mål skulle vara socialismens
förverkligande under klasskamp mot
de borgerliga. Partiet blev snart
nära förbundet med
fackföreningsrörelsen, en förbindelse, som
starkt betonades av Fr. Sterky
och H. Lindqvist; från tidens
anarkistiska tendenser tog det
avstånd vid en kongress 1891. Det
har sedan under ledning av Hj.
Branting sökt förena teoretisk
marxism med
demokratisk-parla-mentarisk taktik. De följande
åren inriktade sig S. på facklig
organisation av
industriarbetarna och införandet av allmän
rösträtt. Vid en kongress 1894
antogs en resolution, som skilde
mellan facklig och politisk aktion
och gav upphov till den ännu
bestående motsättningen mellan
de av Landsorganisationen (se
d. o.) ledda fackliga strävandena
och partiets politiska syften
(jfr Arbetarrörelsen sp.
583 f.). I unionsfrågan kämpade
partiet för full likställighet
mellan Sverige och Norge och 1905
för unionell skilsmässa. Det har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
