Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialisering - Socialism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1111
Socialism
1112
perna för ett gentemot den
allmänna statsförvaltningen
fristående affärsverk.
Sociali’sm (jfr Social), en
politisk åskådning, enl. vilken
produktionsmedlen (jord och
kapital) i större 1. mindre
utsträckning böra ägas och förvaltas av
samhället. S. opponerar sig mot
den vidsträckta privata
egendomsrätten, som enl. dess mening är
den djupaste grunden till sociala
missförhållanden, särskilt i
nutiden. I sin kritik av det
bestående privatkapitalistiska samhället
överensstämma de olika
socialistiska skolorna med varandra;
däremot finnas skarpa
divergen-ser i frågan om den lämpligaste
vägen till framtidssamhället och
om dess närmare utformning.
Sålunda vill den socialistiska
åskådning, som uppbäres av det
socialdemokratiska partiet och som
gentemot förhandskonstruktion
av ett nytt samhälle betonar en
evolutionär uppfattning,
förverkliga S. på reformatorisk väg (se
Socialdemokrati), medan
andra riktningar kräva
revolutionära åtgärder, antingen
politisk omstörtning (den moderna
kommunismen) 1. ”direkt aktion”
på arbetsplatserna
(syndikalis-men). Det socialistiska
samhället tänkes av åtskilliga
skriftställare som en strängt
centraliserad produktionsgemenskap, där
staten har synnerligen
vittgående maktbefogenhet. — Den
moderna S. har framgått ur de utopiska
samhällsteorier, som framträdde
vid slutet av 1700- och början av
1800-t. Idén om
egendomsgemen-skap är visserl. av gammalt
datum; den utvecklas för de högre
ståndens vidkommande av Platon
i hans arbete om staten, den
framträder i urkristendomen, i
medeltida folkrörelser, hos veder-
döparna och hos skriftställare
ss. Thomas More och Campanella.
Men först i samband med
maskinteknikens utveckling och den
moderna kapitalismens
framträdande får tanken större
aktualitet. Egendomens gemenskap
förfäktas under franska
revolutionen av Babeuf och hans
anhängare. Under början av 1800-t.
framträda särskilt i Frankrike
och England åtskilliga
socialistiska riktningar, i början av
utpräglat utopisk karaktär. Fourier
ville lösa samhäll sproblemen
genom inrättande av ”falangstärer”,
små kooperativa associationer.
Saint-Simon tänkte sig en
aristokratisk S. under ledning av
industrichefer och bankirer, medan
R. Owen sökte förverkliga ett
socialistiskt-kooperativt
småsamhälle. Något senare framträda L.
Blanc och Proudhon; den förre
ville organisera produktionen
genom staten, och den senare
uttänkte ett räntefritt kredit- och
solidaritetssystem, som skulle
medföra avskaffandet av all
ar-betsfri inkomst. — Med K.
Marx och hans vän F. Engels
ingår S. i ett nytt, mer
politiskt skede. Deras ståndpunkt,
m a r x i’ s m, har i motsats till
utopismen kallats vetenskaplig S.
(se Marx). Den bygger på en
historisk uppfattning, som i
tekniken ser utvecklingens främsta
drivkraft och förklarar
samhällets ”ideologiska överbyggnad”
ur produktionssättet. Det
moderna samhället vilar enl. Marx
på en motsägelse, emedan
produktionen är kollektiv och
äganderätten individuell. Det är det
moderna proletariatets
historiska uppgift att övervinna denna
motsättning genom
förverkligandet av en kollektivistisk
egen-domsordning. Denna
historiefilo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
