Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialism - Socialistiska sovjetrepublikernas förbund - Social jordlagstiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1113 Soc. sovjetrepubl. förb.—Social jordlagstiftning 1114
sofi förenas hos Marx med en
nationalekonomisk teori, enl. vilken
kapitalvinsten vilar på ett
mervärde, som uppkommer’ ur
obetald arbetskraft. Kapitalismen
för enl. Marx till stigande
koncentration av egendomen på ett
fåtal händer, medan proletariatet
alltmera utarmas, tills
motsatsen mellan besittande och
egen-domslösa, utlösande sig i
”klasskamp”, framdriver
”expropria-törernas expropriation”. — I
modern S. har
revisionis-men (se d. o.) med E.
Bern-stein som främste representant
modifierat Marx’
utarmningsteori, betonat möjligheten av
socialt framåtskridande inom den
uuv. samhällsordningens ram och
som konsekvens härav fordrat en
reformistisk arbetarpolitik.
Gentemot revisionismen har framträtt
en mer ortodox riktning, n y
-marxismen, som fasthållei’
vid S: s samhällsomstörtande
innebörd. Den av Lenin
organiserade b o 1 s j e v i s m e n (se d. o.)
tolkar marxismen i revolutionär
riktning och hävdar
”proletariatets diktatur” som
genomgångsstadium till S. — Även vid sidan
av marxismen ha flera
socialistiska riktningar framträtt i
senare tid. Syndikalismen
(se d. o.) tänker sig en
sammanslutning av produktionsföreningar
med vidsträckt rörelsefrihet samt
anvisar en ”revolutionär och
ex-propriativ generalstrejk” efter en
följd av skärpta klasstrider ss.
vägen till S: s förverkligande.
Kooper atismen (se
Kooperation sp. 1184) ser i
konsumentorganisationerna grundvalen
för framtidssamhället. Som en
syntes av syndikalism och
koope-ratism framstår
skråsocialismen (se d. o.), som vill
bygga dels på producenternas,
dels konsumenternas
organisationer. En halvsocialistisk riktning,
georgeismen (se George
1) företrädes av Henry George
och hans meningsfränder, som
fordra jordräntans socialisering
med bibehållen privat äganderätt
till kapitalet och fullständig
näringsfrihet. — Om kristlig
S. och statssocialism se
dessa ord. — Social i’ st,
anhängare av socialismen.
Socialistiska
sovjetrepublikernas förbund, se Ryssland
sp. 1534.
Social jordlagstiftning, den
lagstiftning, som på jordrättens
område söker göra sociala
synpunkter gällande för att skydda
relativt svaga samhällsgrupper i
deras besittning och åstadkomma
en rättvisare fördelning av
äganderätten (se J o r d f r å g a n).
Sociala rörelser och reformförsök
på jord politikens område ha
förekommit i de mest skilda länder
och tider. — I Sverige har S. i
senare tid främst varit anknuten
till frågorna om nyodling och det
självägande bondeståndets
ställning till jordanhopning i
industrins tjänst, varmed frågor om
såväl arrendesystemet som
skogshushållningen äro förknippade.
Krav på statsingripanden betr,
dessa förhållanden framkommo
först sedan den uppfattningen
vuxit fram, att den omfattande
övergången av jordegendom från
enskild jordbrukares ägo till de
stora bolagens vore en social
fara. Huvudanledningen härtill
har varit trävarubolagens
förvärv av skogsmark (se
Norrlandsfrågan och
Skogslagstiftning), vilket
föranlett en särskild lagstiftning i
syfte att förhindra den nordsvenska
bondebefolkningens ytterligare
tillbakagång och omvandling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
