Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Social jordlagstiftning - Socialminister - Socialpolitik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1117
Socialminister—Socialpolitik
1118
publik jord. Ss. upplåtelseform
vid statens verksamhet för
främjande av egnahems- och
småbruksrörelsens utveckling
har-hittills — bortsett från de fall,
då tomträttsinstitutet kunnat
tillämpas — i regel förekommit
upplåtelse med full äganderätt.
Denna upplåtelseform har
emellertid, såvitt den publika jorden
angår, ansetts medföra vissa
olägenheter (svårighet för mindre
bemedlade att skaffa kontant
köpeskilling; möjligheter till
spekulation med de upplåtna
lägenheterna m. m.). Genom lag
1926 om upplåtelse under åborätt
av viss jord har skapats en form
för upplåtande av kronans jord
under ärftlig och förytterlig
besittningsrätt för obegränsad tid
(se Åborätt). — 5.
Lagstiftning om försäljning av
ecklesiastik jord. Sedan den kyrkliga
jorden 1910 skilts från prästlönen
(se Prästboställen) antogs
1926 en lag ang. tillstånd till
försäljning av kyrklig jord i vissa
fall samt till upplåtelse av sådan
jord under tomträtt, utfärdad 4
jan. 1927. Denna medger en vidgad
rätt till försäljning av kyrklig
jord och är icke begränsad till
allenast prästboställen. Denna
lagstiftning syftar i första hand
att bereda lägenhetsinnehavare
å kyrklig jord möjlighet att köpa
tillhörande jord.
Kammarkollegium har att pröva, huruvida
friköp av sådana lägenheter må
tilllåtas. — 6. Social arrendelag och
vanhävdelag. Vid 1927 års
riksdag ha i propositioner framlagts
förslag till social
arrendelagstiftning och vanhävdslagstiftning för
hela riket. Förslagen, som i stora
delar bygga på bestämmelserna i
de norrländska arrende- och
van-hävdslagarna (se
Norrlandsfrågan) ha i huvudsak vunnit
riksdagens bifall. ■— På
jordkommissionens program står även
fråga om lagstiftning rörande
förbättring av ofullständiga
jordbruk,
expropriationslagstift-ning för främjande av
kolonisation och frilösning av
arrendejordbruk.
Socialminister, se
Socialdepartementet.
Socialpolitik,
sammanfattningen av de åtgärder, som
företagas i syfte att förbättra
levnadsvillkoren för de sämre
ställda i samhället; även den
teoretiska läran om dessa syften och
medlen därtill. Ur den senare
synpunkten är S. en del av den
till-lämpade samhällsvetenskapen. I
inskränkt bemärkelse omfattar S.
endast den statliga 1. i övrigt
offentliga verksamheten för
förbättrande av sociala
förhållanden. Härvid utesluter man dock
sådana radikala ingrepp i
samhällsskicket som upphävande av
enskild äganderätt till
produktionsmedlen enl. socialismens (se
d. o.) krav. Fram till omkr. 1900
var S: s begrepp inskränkt
huvudsakl. till vad som nu kallas
arbetarfrågan. Sedan dess har
emellertid S. vidgats till att omfatta
icke blott industri- och
kroppsarbetarna utan över huvud alla
löntagare i beroende ställning. —
Så gott som all statlig
verksamhet måste givetvis innehålla ett
moment av S. och ha ett
socialpolitiskt mål: finanspolitiken
t. ex. genom att vid progressiv
inkomstskatt företrädesvis de större
inkomsttagarna drabbas,
handelspolitiken, om t. ex. tullar införas
för att undvika arbetslöshet inom
en näring 1. tullsystemet inrättas
med syfte att särskilt skydda
starkt arbetskrävande
produktion, varigenom arbetslönen kan
höjas, befolkningspolitiken, då
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
