Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Société - Societet - Society - Societär - Socinianer - Sociologi - Sockel - Socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1123
Societet—Socken
1124
fr., anonymt bolag, sådant bolag,
vars delägare icke stå i personlig
ansvarighet för bolagets
förbindelser, t. ex. aktiebolag. — S. des
Nations [dä nasiå’5],
Nationernas Förbund.
Societe’t (fr. société),
samfund, sällskap (spec.
vetenskapligt 1. litterärt) ; förr även bolag;
de högre sällskapskretsarna. —
Brunns-, badsocietet,
gemensam benämning på vid en
brunns-, resp, badort inskrivna,
betalande gäster, förr ofta
sammanslutna till en korporation med
rådgivande och i vissa fall
beslutande myndighet rör. brunns-,
resp, badortens administration,
förvaltning o. d. —
Socie-t e t s h u s, vid brunns-, badorter
o. d. byggnad med rum för
sällskaplig samvaro, föredrag,
musikunderhållning, dans etc.
Society [sosa’jiti], eng.,
samfund, sällskap (jfr Societet).
Societä’r (fr. sociétaire; jfr
Societet), medlem av ett
samfund; delägare; skådespelare med
stadigvarande engagemang, som
är tillförsäkrad att deltaga i
teaterns konstnärliga och
administrativa ledning.
Socinia’ner 1. g a mm a 1 un i
-t a’r ier, ett på 1500-t. i Polen
bildat unitariskt kristet
samfund, uppkallat efter
organisa-torn, italienaren Fausto S o z
-z i n i (latiniserat Faustus
Soci-nus). Denne (f. 1539, d. 1604)
lyckades sammansluta äldre
uni-tariska riktningar i Polen till
ett enhetligt samfund, vilket från
1600 fick sin medelpunkt i
högskolan i Rakow (s. Polen). S :s
bekännelseskrift blev den av Sozzini
förberedda men först 1605 utgivna
Raköwkatekesen. 1600-t:s
katolska reaktion gjorde slut på
S. i Polen. En rest av S. har dock
hållit sig i Siebenbürgen.
Sociologi’ (av lat. so’cius,
kamrat, och grek. lo’gos, lära),
samhällsvetenskap, den allmänna,
systematiska vetenskapen om det
mänskliga samhällslivet. Till S.
plägar hänföras studiet av stat,
kommun och andra
samfundsfor-mer samt, kanske främst, ”de
sociala förhållandena”, däri
inbegripet även seder och bruk med
avseende på familjeliv, religion och
andra samhälleliga
massföreteelser. Uppgiften för S. blir därvid
att på grundval av andra helt 1.
delvis samhällsskildrande
vetenskaper, de historiska och
juridiska, nationalekonomin,
psykologin o. s. v. ge syntesen av det
för samhällslivet i dess helhet
karaktäristiska. — Begreppet S.
infördes först 1839 av Comte,
vilken jämte H. Spencer har
största förtjänsten av
utvecklandet av samhällsläran till
vetenskap. S. kan emellertid ännu anses
vara i sin begynnelse, och
meningarna om dess innebörd, omfattning
och metod äro mycket delade. I
modern S. märkas åtskilliga
riktningar, en biologiskt orienterad
(Schäffle, Gumplowicz), en
psykologisk (Tarde) och en riktning,
som hävdar S:s ställning som
oberoende grundvetenskap med
egna metoder (Durkheim).
Slutligen har S. enl. många av dess
företrädare en mera praktisk
uppgift som grundval för den
moderna socialpolitiken. — Adj.:
s o c i o 1 o’ g i s k.
Sockel (av lat. so’cculus, liten
sko). 1. S., stenfot, murverk,
som förmedlar övergången mellan
en byggnads grundmur och
ytterväggar. — 2. Detsamma som
postament. — 3. Vanl. profilerat
bräde, som nedtill begränsar en
vägg 1. möbel.
Socken (etym. besläktat med
söka), av ålder benämning å det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
