Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socker - Sockerdricka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1129
Sockerdricka—Sockerrör
1130
som vinnes ur arabiskt gummi,
och r i b o’ s, som ingår i
nukleo-tiderna. I åtskilliga glykosider
ingår r h a m n o’ s, som är en
metylpentos. Pentoserna äro ej
jäsbara. Vid kokning med
utspädda syror bilda de furfurol.
De enkla sockerarter, vilkas i
naturen förekommande form är
högervridande, bruka i allm.
kallas d-former (av lat. de’xter,
höger), t. ex. d-glukos, de
vänstervridande 1-former (av lat. lae’vus,
vänster). De flesta sockerarter
kunna existera i tvenne former
med olika vridning, vanligen
kallade «-form och ^-form. I
vattenlösning erhålles emellertid en
blandning av båda på grund av
multirotation (se d. o.). Se även
Kolhydrat.
Sockerdricka, läskedryck,
bestående av kolsyrad 5—6 %-ig
sockerlösning, tillsatt med någon
essens.
Sockerkistträ, se C e d e r.
Sockerkol, i
sockerraffinaderier använt benkol (se d. o.).
Sockerkort, se
Ransonering.
Sockerkulör, se Karamell.
Sockerlönn, A’cer sa’ccharum
(se Acer).
Sockerpalmen, Are’nga
saccha-ri’fera (fam. Pa’lmae), palm i
indomalajiska övärlden. Av S.
erhålles palmvin, palmsocker,
palmkål och fibrer.
Sockerpolitik, statliga
åtgärder för reglering av
sockerproduktion och -konsumtion. S:s
medel äro väsentligen tull och
konsumtionsskatt. De flesta
europeiska länder ha sockertull med
syfte att antingen skaffa
statskassan inkomster (finanstull) 1.
befordra sockerbetsodlingen inom
landet (skyddstull mot import
av rörsocker). För att reglera
förhållandet mellan importen av
rörsocker till Europa och den
framåt-gående europeiska
betsockerframställningen ingicks 1902 i Bryssel
en konvention mellan nio
europeiska länder, vilka förbundo sig
att avskaffa alla premier för
sockerproduktion och vid. att ej
pålägga högre tull än 6 francs
per kg. utöver skatten på inhemsk
produktion. Från dessa
förpliktelser undantogos de icke
socker-exporterande länderna Sverige,
Italien och Spanien. Under
världskriget förlorade
Bryssel-konventionen all betydelse. — I
Sverige har sockerbetsodlingen i
skydd av sedan gammalt
bestående, successivt höjd sockertull
uppblomstrat vid 1800-t :s mitt.
För att småningom ”uppfostra”
betsockerindustrin till full
bärkraftighet infördes från 1873 en
råmaterialskatt (efter vikten av
bearbetade betor), som successivt
höjdes, tills den 1876 var a/5
av tullens belopp. 1891
höjdes den till 1/2 av tullen. 1906
infördes i stället en
produktbeskattning av 13 öre per kg.
raf-finadsocker (vid en tull av 17 öre
och en accis av 13 öre per kg.).
Tull- och skattebeloppen ha
sedermera varit föremål för
mycken meningsskiljaktighet, främst
emedan det tidigare allmänt
omfattade syftet att utveckla
industrin till oberoende av skyddet på
de flesta håll uppgivits. Beloppen
ha vid flera tillfällen ändrats och
utgöra f. n. (1927) 10 öre per
kg. i tull och 8 öre i accis per
kg. raffinadsocker.
Sockerrot, se S i u m.
Sockerrör, Sa’ccharum
officina’rum (fam. Grami’neae),
mycket storväxt och grovt gräs med
till största delen tät (ej ss. hos
flertalet gräs ihålig) stam, vilken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
