Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solenn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1163
Solferino—Solfläckar
1164
Målad solfjäder. 1700-t:s slut.
(Nord, mus.)
[-fä’ddjå] (fr., resp, ital., av sol
och fa), sång- och gehörsövning, i
regel utförd på tonstavelserna do,
r e etc. Se Solmisation.
Solferi’no, by i Lombardiet, n.
Italien, s. om Gardasjön. Vid S.
besegrade Napoleon III och
Viktor Emanuel II 1859 Frans Josef
(se Italien sp. 1605).
Solfjäder. I varmare länder,
spec. tropikerna, har S. från
äldsta tider varit en
nödvändighetsartikel, oftast av mycket
primitiv beskaffenhet. Hos de
forn-orientaliska kulturfolken erhöllo
S. ofta karaktären av
värdig-hetstecken och tillhörde i Egypten
monarkemblemen. Även bland
greker och romare var S. en utbredd
lyxartikel. I det kristna
västerlandet kom S. i allmännare bruk
först vid medeltidens slut och
erhöll då vanl. formen av en liten
fana av styv brokad, svängbar
kring sin stång. Den hopfällbara
S., bestående av ett
sektorfor-migt stycke papper 1. tyg, spänt
över radierande spröt, infördes
till Europa från Japan och Kina
vid 1500-t:s slut och erhöll under
de två följande århundradena en
enastående spridning som ett
oundgängligt attribut till den
förnäma kvinnodräkten. Stor lyx
nedlades på material och
utförande; även tidens främsta
konstnärer ägnade sig åt att förse S. med
målningar. Efter en ny populari-
tetsperiod vid 1800-t:s mitt, har
bruket av S. småningom avtagit.
Solfjäderspalmer, se Palmae.
Solfläckar, mörka partier på
solen, vilka bestå av en
ringfor-mad p e n u’ m b r a, företeende
vid starkare förstoring samma
granulation som fotosfären (se
Solen), och en av penumbran
omsluten, mörkare kärna, u’ m
-b r a, vilken i förhållande till
fotosfären ter sig mörk men i
verkligheten är flera hundra ggr
ljusare än fullmånen. Formen hos
en S. växlar oupphörligt och
oregelbundet. Storleken är mycket
varierande; man har iakttagit S.
med en diameter av mer än 87,000
km. S. uppträda i regel endast
mellan 4-30° och —30° bredd,
sällan utanför + 35° bredd. På
grund av solens rotation synas S.
röra sig över solytan, från ö.
kanten till den v. Många S.
existera endast några dagar,
andra under flera veckor
(iakttaget maximum 18 månader). S.
återuppstå icke sällan på samma
plats och bildas ofta genom
sammansmältning av flera mindre.
De största kunna ses med blotta
ögat (genom solglas!). — 1843
återupptäckte S. H. Schwabe en
redan 1775 av dansken Chr.
Horre-bow iakttagen regelbundenhet i
S:s förekomst. Genom noggranna
observationer har man funnit en
ung. elvaårig periodicitet i solens
fläckalstrande verksamhet. Tiden
Solfjäder av pärlemor och brysselspets
(knypplad och sydd), modernt arbete.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
