Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solenn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1161
Solenn—Solfège
1162
r ö’ n i u m). Koronans yttre
delar förete, om ock svagt, det
vanliga solspektrets fraunhoferska
linjer, vilket bevisar
förhanden-varon av reflekterat solljus. I
dess lägre skikt försvinna dessa
linjer, och den egentliga inre
koro-nan utsänder kontinuerligt ljus
som en glödande kropp. Jämte
detta kontinuerliga spektrum
uppträder även ett
karaktäristiskt emissionsspektrum.
Koronans konsistens synes vara av
syn-* nerligen luftigt slag;
protuberan-ser och kometer skönjas tydligt
igenom den. Den synes bestå av
dels en 1. flera utomordentligt
tunna, glödande gaser, dels från
S. av strålningstrycket utslungade
minimala partiklar, som blivit
självlysande genom den på dem
verkande hettan men även lysa
med reflekterat solljus. — Att S.
roterar kring en axel, upptäckte
redan de första iakttagarna av
solfläckarna. Dessas banor äro icke
alltid rätliniga, vilket beror på att
S: s ekvatorsplan bildar en vinkel
av ung. 7° med ekliptikans plan.
Genom studier av solfläckarnas
rörelser och genom
spektroskopis-ka iakttagelser av solranden har
man funnit rotationstiden utgöra
vid ekvatorn ung. 25 dagar och
vid 35° bredd 27 dagar för att
ytterligare ökas mot polerna.
Olikheten i rotationstid har ej
slutgiltigt förklarats,
överhuvudtaget härskar rör. S: s
fysiska beskaffenhet och de lagar,
som reglera de olika
företeelserna, ännu stor oklarhet. Enl.
framställda teorier har S. urspr.
haft en oerhört mycket större
volym; dess radie har trol. varit
lika med den nuv.
Neptunus-banans. På grund av massans
sammandragning har
temperaturen stigit och i samband därmed
rotationen börjat. Under fortsatt
sammandragning och ökad
rotation har S. då och då avstött en
del av sin massa, varigenom
planeterna uppstått (n e b u 1 a’ r
-hypotesen). På grund av
utstrålningen fortsätter
sammandragningen och täcker i
huvudsak värmeförlusten ( H e 1 m
-h o 1 t z’ kontrakti
o’ns-teori), men jämte de
mekaniska torde även andra
energikällor, framför allt radioaktiva
ämnen, bidraga till
solstrålningens permanens. I solkroppen
befinna sig alla substanser på grund
av den höga temperaturen i
gasformigt tillstånd, men vid det
enorma tryck, som där råder, äro
gaserna så trögflytande, att
solklotet förmodligen företer en
tjärliknande konsistens.
Sole’nn (lat. solle’nnis, eg.
årlig), högtidlig, festlig. —
Solen n i t e’ t, högtidlighet.
Solenoco’nchae, en ordn.
marina B 1 ö t d j u r med
långsträckt, cylindrisk kropp, täckt
av ett rörformigt, i båda ändarna
öppet skal. Havstanden
1. tandsnäckan, DentaTium
entaTis, längd c:a 3—4 cm., är
allmän vid Sveriges västkust på
slam- 1. sandbotten.
Solenoi’d (av grek. sole’n, rör,
och ei’dos, form), se
Magnetiskt fält sp. 1060 med ill.
Solent, T h e S. [dho såpTant],
se W i g h t.
Soleure [-lö’r], se
Solo-t h u r n.
Solfacklor, se Solen.
SoTfametoden (av sol och fa),
se Solmisation.
Solfata’ra (av ital. solfo,
svavel), vulkankrater på Phlegreiska
fälten i Italien. C:a 200 m. ö. h.
Vulkaner, vilka äro verksamma
på samma sätt som S., kallas s
ölfat a’r e r (se Gaskälla 2).
Solfège [-fä’j], solfeggio
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
