Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1217
Spanien
1218
konst. — Press. Bland dagliga
tidningar märkas A. B. C., S:s
mest spridda tidning, El Sol,
Heraldo de Madrid, El Imparcial,
de tre sistnämnda liberala, La
Época, konservativ, El Socialista
(alla i Madrid), det
socialdemokratiska partiets huvudorgan, El
Noticiero de Sevilla, La Union
Mercantil (Malaga) och La
Vanguardia (Barcelona,
socialdemokratisk). — Historia. Om
S:s äldre historia se
Pyre-neiska halvön.
Historia, Aragonien och K a
-stilien. S ; s
stormaktstid (14 7 9—1 65 9). Den
genom personalunionen mellan
Ka-stilien och Aragonien 1479 samt
Granadas erövring från morerna
1492 uppkomna spanska
enhets-staten utvecklade sig under
Ferdinand den katolske
(1479—1516) och Isabella
(1474—1504) till en stormakt.
Avgörande var framför allt
Fer-dinands väpnade ingripande i
Italien med Neapel-Siciliens erövring
som resultat samt grundläggandet
av S:s kolonialvälde i Amerika
(se d. o. sp. 365) genom
Colum-bus’, Cortez’ och Pizarros (se
dessa ord) upptäckter och
erövringar. I Nord-Af rika besattes
Me-lilla och Oran. I det inre stärktes
konungamakten gentemot
ständerna; ett kraftigt stöd fick
konungadömet i inkvisitionen,
som i S. drevs till sin spets. Efter
Isabellas död utropades 1506
dottern Johanna till Kastiliens
drottning. På grund av hennes
sinnessjukdom fördes regeringen
först av hennes gemål Filip av
Österrike (Filip I) och
därefter av Ferdinand för dottersonen
Karl. Denne tillträdde efter
Fer-dinands död regeringen i hela S.
ss. Karl I (1516—56). Med
honom bestegs tronen av huset
Habsburg (se d. o. sp. 268).
Under Karl (ss. tysk-romersk kejsare
K a r 1 V; se denne), som med S.
förenade det burgundiska arvet
(se Burgund sp. 785), främst
Nederländerna, blev S. Europas
främsta stat, kärnan i Karls
vidsträckta rike och det främsta
stödet för hans universalmonarkiska
idéer. I Amerika erhöll nu S :s
kolonialvälde en ofantlig
utsträckning; efter erövringen av Mexiko
(1519—21), Peru (1532—33) och
Chile (1535—37) omfattade det
hela Central- och Syd-Amerika
utom Brasilien samt Västindiska
öarna. Kampen med Frankrike
om Italien fortsattes och ledde
till befästandet av S:s italienska
hegemoni, främst genom Milanos
erövring. Karls sj
älvhärskarten-denser förorsakade 1520 en
resning bland Kastiliens städer,
”communerosupproret”, som dock
nedslogs. Den kraftiga
utrikespolitik, som Karls son och
efterträdare Filip II (1556—98) slog
in på, befäste ytterligare S:s
ställning som Europas ledande
makt. Genom freden med
Frankrike i Cateau-Cambrésis 1559,
varmed det sedan Karl V :s regering
pågående kriget avslutades,
bekräftades det spanska herraväldet
över Italien. Segern över
turkarna vid Lepanto 1571 ökade S:s
inflytande i Medelhavsvärlden,
och genom Portugals annektering
1580 förenades hela Pyreneiska
halvön under spanskt välde. Den
kungliga absolutismen drevs nu
till sin spets, och cortes förlorade
all betydelse, medan kyrkans
inflytande blev större än någonsin,
ödesdigra blevo de krigsföretag,
vari S. ss. den katolska
motrefor-mationens främsta förkämpe
indrogs under Filips senare
regering. Nederländernas (se d. o. sp.
705 ff.) uppror försvagade i hög
39. — L e x. X. Tr. 11. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
