Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanska språket - Spanska stöveln - Spanska tronföljdskriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1229
Spanska stöveln—Spanska tronföljdskriget
1230
ett lärt tillskott från latinet och
grekiskan. Under 1100-t. började
kastilianskan att litterärt odlas
(se Spansk litteratur).
Det spanska riksspråket
utformades förnämligast på grundval av
Toledodialekten. Från 1200-t. blev
kastilianskan, el castellano, den
förhärskande dialekten och anses
än i dag ss. normerande. —
Vokalerna äro desamma som i tyskan.
Varje betonad vokal är i allm.
halvkort. Bland konsonanterna
ha följande ett karaktäristiskt
uttal: b och v uttalas båda vanl.
ss. bilabialt v (beber, dricka,
vivir, leva) ; efter m och n, ibland
även före l och r, uttalas de som
svenskt b (t. ex. sombra, skugga,
un burro, en åsna, invierno,
vinter, blusa, blus, bruto, häst).
c är rent fc-ljud (casa, hus, clima,
klimat) utom framför e och i, då
det, liksom alltid z, uttalas ss.
läspat s (cocer, koka, cien,
hundra, luz, ljus), i Andalusien och i
Amerika ss. rent s; ch = tsj
(noche, natt) ; d, som ofta är
stumt mellan vokaler (prado,
äng), uttalas explosivt (sv. d)
efter l, n, r och s, eljest frikativt
(dh); g före e och i uttalas
(liksom alltid j) ss. tyskt ch i ”ach”;
h är stumt; ll = muljerat l (olla,
gryta, llamar, anropa) ; n =
muljerat n (senor, herre) ; r
artikuleras starkt (med
tungspetsen) i början av ord samt
dub-belskrivet (rr) ; x i allm. = ks.
Förr användes x ofta, där nu
skrives j (México, nu Méjico).
Rörande ordens betoning gälla
följ ande två regler: 1) sista
stavelsen är betonad, om ordet
slutar på annan konsonant än n
och s (ama’r, älska, amo’r,
kärlek) ; 2) näst sista stavelsen är
betonad, om ordet slutar på vokal,
diftong 1. n, s (caba/Uo, häst
o’rden, ordning). Avvikelser från
dessa regler angivas genom
accenttecken (årbol, träd, médico,
läkare). — Rörande formlära och
syntax må blott nämnas, att best,
art., mask. sing. el, plur. los, fem.
la (el), plur. las, har en särskild
neutral form lo (lo hermoso, det
sköna) ; subst. och adj. ändas i
plur. på s 1. es (los hombre-s
bueno-s, de goda männen, pobre-s
mujer-es vieja-s, fattiga, gamla
kvinnor) ; komparativen bildas
med mås (mer) ;
tilltalsprono-men är usted (= vuestra
mer-ced, ers nåd). Ackusativobjekt,
betecknande person 1. artikellöst
namn på stad 1. land, anges med
prep. å: He leido å Calderön (jag
har läst C.). — S. talas i Europa
av 17 mill.; det är därjämte
huvudspråket i Syd-Amerika (utom
Brasilien), Central-Amerika,
Mexiko och på Stora Antillerna.
På grund av sin utbredning över
vidsträckta, ekonomiskt
betydelsefulla områden är S. ett av
världens viktigaste handelsspråk.
Spanska stöveln, se Tortyr.
Spanska tronföljdskriget
kallas det krig, som 1701—13 (resp.
1714) fördes mellan Frankrike,
Bayern och Köln å ena sidan,
England, Nederländerna,
Österrike, Preussen, Hannover, Savojen
och Portugal å den andra och som
föranleddes av stridiga
arvsanspråk på spanska tronen efter den
barnlöse Karl II. Ehuru
Filip IV: s äldsta dotter Maria
Teresia vid sitt giftermål med
Ludvig XIV av Frankrike
avsagt sig sin arvsrätt till
Spanien, gjorde dock hennes gemål
anspråk därpå för sin sonson Filip
av Anjou. Kejsar Leopold I av
Österrike, som var förmäld med
Filip IV: s yngre dotter
Margareta Teresia, hävdade sin och
sonen Josefs (senare den yngre
sonen Karls) arvsrätt. En tredje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
