Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spanska tronföljdskriget - Spansk fluga - Spansk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1231
Spansk fluga—Spansk konst
1232
pretendent var Bayerns kronprins
Josef Ferdinand, Margareta
Tere-sias dotterson, vilken dock snart
dog. På grund av det hot mot den
europeiska jämvikten, som
Spaniens förening med Frankrike 1.
Österrike skulle innebära,
uppgjorde Vilhelm III av England
vid två tillfällen förslag till en
delning av det spanska väldet. I
Spanien väckte dock denna plan
en häftig ovilja, och Karl II
testamenterade hela sitt välde åt
Filip av Anjou. Då Ludvig XIV,
som förut förklarat sig gå med
på Vilhelms delningsförslag,
accepterade testamentet och
dessutom i strid med detta förbehöll
Filip arvsrätten till Frankrikes
krona, bildades på Vilhelms
initiativ den tredje koalitionen mot
Ludvig 1701. Efter Vilhelms död
1702 dominerades koalitionen av
Heinsius, Eugen av Savojen och
Marlborough (se dessa). 1703
anslöt sig Portugal genom
Methuen-traktaten till de allierade. 1704
ryckte en fransk-bayersk armé
fram mot Österrike men
besegrades i grund av en
engelsk-kejser-lig under Eugen och Marlborough
vid Blenheim. Även i
Nederländerna och Italien ledo
fransmännen svåra nederlag (vid Ramillies
och Turin 1706, Oudenaarde 1708,
Malplaquet 1709), och ställningen
var 1709 ytterst hotfull för
Frankrike. I Spanien hade
engelsmännen 1704 besatt Gibraltar. Då
ärkehertig Karl av Österrike f. å.
landsteg med en här, reste sig
katalanerna till hans förmån,
men upproret nedslogs, och
fransmännen stodo 1707 som segrare.
1710—11 förbättrades Ludvig
XIV: s ställning. Sedan i England
det fredsvänliga torypartiet
kommit till makten och Marlborough
störtats, utträdde England ur
koalitionen. Därtill bidrog
sär
skilt, att ärkehertig Karl 1711
blivit kejsare, varigenom även
hans arvsanspråk ställde i utsikt
en för England ej önskvärd
dy-nastisk förbindelse. Söndringen
inom koalitionen ökade
fredsvil-jan, och i Utrecht slöto de
allierade utom Österrike fred med
Frankrike 1713. Filip
tillerkändes Spanien med utomeuropeiska
biländer. Dock avträddes
Gibraltar och Menorca till England, som
dessutom av Frankrike erhöll
Acadia (se Kanada sp. 491).
Savojen fick Sicilien som konunga
-döme. Österrike slöt fred i Rastatt
1714, varvid det erhöll Spanska
Nederländerna, Milano, Neapel
och Sardinien. S:s största
betydelse låg däri, att Frankrikes
strävanden att förvärva hegemoni
i Europa fingo vika för
”jämvikts-systemets” krav.
Spansk fluga, Ly’tta
vesica-to’ria, en med Majbaggar
närbesläktad, långsträckt,
grön-glänsande skalbagge, som lever
på blad av ask, syren, fläder o. a.
lövträd. Längd 15—25 mm. S.
och mell. Europa; sällsynt i s.
Sverige. — Drogen S. (ca’nt
häris) utgöres av de torkade
skalbaggarna. Den var känd som
läkemedel redan på Hippokrates’
tid och verkar genom sin halt av
syreanhydriden kantaridi’n
(C10H12O4) starkt hudretande (jfr
Avledande medel,
Dragmedel, Hudsjukdomar]
och vid utsöndringen av detta
genom njurarna diuretiskt och
starkt retande på njurarna
(nefrit). Hör till afrodisiaka.
Spansk konst. S. har haft en
under tidernas lopp starkt
skiftande karaktär beroende på de
många olika befolkningselement,
som varit kulturellt bestämmande
i landet. I allm. har S. ej i större
utsträckning återverkat på den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
