Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spansk teater - Spanskt grönt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1249 Spanskt grönt—Sparagmit 1250
I allm. torde även under S:s
blomstringsperiod de dekorativa
anordningarna ha varit ytterst
enkla; blott sällan (så t. ex. i
ett par av Lope de Vegas
komedier) antyda scenanvisningarna
tillvaron av verkliga
dekorationer. På hovteatrarna infördes
dylika (efter italienskt mönster)
under senare hälften av 1600-t.
Vid sidan av det egentliga dramat
spelade inlagda danser och
musiknummer en viktig roll i S. —
1700-t :s utveckling erbjuder föga
av intresse. Folkteatern fortfar
under i huvudsak oförändrade
former, under det att det mera
litterära dramat kommer under
franskt inflytande. — Den
moderna S. utmärkes av både
rikedom och mångsidighet. Den
förnämsta talscenen i Madrid är
Teatro de la Princesa, vilken
ledes av Fernando D i a z de
M e n d o z a, som även själv
uppträder som skådespelare, övriga
scener av betydenhet äro Teatro
Espanol, La Comedia m. fl. I
spelstilen dominerar en måttfull
realism. Iscensättning och
utstyrsel äro i allm. primitiva. S. har i
yttre hänseende föga berörts av
moderna regiprinciper.
Spanskt grönt,
spansk-gröna, färgämne, bestående av
basiskt (blågrönt) 1. neutralt
(mörkgrönt) kopparacetat.
Spansk trav, passage (jfr d. o.
och Ridning sp. 1127).
Spanskt rör, se
Rottingpalmer.
Spanskt rött, kartamin (se
S a f f 1 o r tisteln).
Spanskt svart, färgämne,
berett ur kolat korkavfall.
Spanskt vitt, se V i s m u t
-föreningar.
Spant (holl.; etym. besläktat
med spänna), tvärskepps frän köl
till däck 1. reling gående
konstruk
tioner, som jämte köl och stävar
utgöra ett fartygs stomme.
Träfartygs träspant bestå av timmer,
ställda ända mot ända, bildande
en öppen båge, spant ring.
Ett f a s t S. består av två sådana
ringar, bottenstocksringen och
cit-terringen, fastbultade bredvid
varandra. Lösspant 1.
löshäst består av en enda ring. 1
större fartyg är vanl. vart annat
1. vart tredje S. fast. Stålspant i
järn- och stålfartyg samt i vissa
träfartyg (compositfartyg) bestå
vanl. av olikf länsade vinkel järn,
spantjärn, lagda med den
smalare flänsen mot
bordläggningen och med den bredare
vinkelrätt mot midskeppsplanet,
varför vinkeln mellan flänsarna efter
behov måste ändras
(skev-ning). Där styrbords- och
ba-bordsspanten mötas, förenas de
över kölen med skarv järn.
Fartyg med dubbla bottnar ha
innanför huvudspanten
kontra-spant, förenade med de förra
medelst knäplåtar.
Bordlägg-ningsstråken nitas fast vid S.; för
att ernå anliggning mellan
ytterstråk och S. användas mellanlägg,
1. ock jogglas S. (se J o g g 1 i n g).
— Moderna handelsfartyg byggas
numera ofta enl.
Islierwoodssyste-met, grundat på en uppfinning av
Fr. Lilliehöök. Det består av
kraftiga tvärskeppsspant på stort
avstånd från varandra samt relativt
tätt intill varandra, från för till
akter gående
långskepps-spant. — Spantruta,
kon-struktionsritning, visande ett
fartygs samtliga spantlinjer, sedda
för- och akterifrån.
Sparagmft, fältspatrik
sandsten, trol. bildad i ökenklimat.
S. förekommer särskilt i
skandinaviska fjällens ö. delar, bl. a. i
den s. k.
sparagmitforma-t i o n e n, en serie delvis meta-
40. — L e x. X. Tr. 7. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
