Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1261 Speaker—Specificera 1262
vanl. med benavsättningar på
hasens insida vid övergången i
skenbenet (spattknöl) 1.
utan dylika (dold S.). S. är en
vanlig åkomma och medför alltid
en i regel långvarig och ofta
obotlig hälta. Orsaken är vrickning
1. överansträngning av leden;
hästar med felaktigt byggda 1.
svaga hasor angripas lättast.
Dylika fel äro ofta ärftliga. —
Behandling: ingnidning av retande
salvor L, som verksammaste
medel, bränning (med brännjärn),
varefter hästen bör hållas i
stillhet minst 4—6 veckor. — S k a
-kelspatt (ox-, kospatt)
består i nybildning av ben
(exos-t o’ s) på hasens utsida, vanl.
orsakad av stötar 1. slag (t. ex. mot
skaklarna). Behandling vanl.
onödig. — Harspatt, en
utbukt-ning på hasens baksida, beror på
ansvällning av hasens bakre
för-stärkningsband till följd av
överansträngning 1. försträckning.
Förekommer oftast hos
krok-hasiga hästar och medför vanl.
långvarig hälta. Behandling med
isomslag, därefter retande salvor
1. bränning. Felet kan även bero
på benavsättningar på hasens
baksida (hård harspatt) till
följd av slag och orsakar även
då hälta, så länge inflammationen
i benhinnan kvarstår, men medför
därefter ingen olägenhet. —
Vattenspatt 1. hasledgalla
(”fyllda pannor”; se Gallor),
vanlig hos kallblodiga hästar,
orsakar sällan hälta. —
Blod-s p a 11, utvidgning av en
blodåder, spattådern
(åderbråck), saknar betydelse.
Speaker [spi’kø] (eng., av
speak, tala), talmannen i engelska
underhuset.
Speceri’er (av lat. species,
kryddor), kryddvaror. Till S.
räknas även te, kaffe, socker o. d.
Specia’!- (lat. specia’lis, av
species, art), s p e c i e’ 11,
särskild, som avser något visst; som
hör till ett begränsat område.
Specialdomstol, se D o m s t o 1.
Specialise’ra (jfr S p e c i a 1-),
ange 1. framställa i enskildheter,
tillämpa på enskilda fall. — S.
sig, ägna sig åt 1. inskränka sig
till ett begränsat område. — S p e
-c i a 1 i’ s t, fackman, person, som
ägnar sig åt en viss gren (av en
vetenskap, ett yrke etc.).—
Spe-c i a’ 1 i t e r, särskilt. —
Spe-c i a 1 i t e’ t, särskild gren,
särskilt fack (inom yrke, vetenskap
etc.) ; område, på vilket en person
är särskilt förfaren; vara, som
köpman, tillverkare etc. särskilt
lägger an på att föra;
utmärkande drag, egendomlighet.
Spe’cie (av lat. species, eg.
art, slag, senare även myntsort,
mynt), se.Riks daler.
Speciell, se Special-.
Speciell privaträtt, inom
rättsvetenskapen benämning på den del
av privaträtten (se d. o.), som till
skillnad från den allmänna
privaträtten, civilrätten, innefattar den
rättsliga regleringen av mera
specialiserade områden av enskilda
levnadsförhållanden. Den på olika
områden ständigt fortgående
speciallagstiftningen göra gränserna
mellan civilrätt och S. tämligen
svävande. Till S. höra huvudsaki.
delar av närings-, vatten-, sjö-,
försäkringsrätt m. fl.
Spe’cies, lat., art. Se
Systern a t i k.
Specifice’ra (av lat. species,
art, slag, och fa’cere, göra), i
detalj uppräkna 1. ange. — Subst.:
specifikatio’n. — S p e c i
-f i’ k, särskild, säregen,
utmärkande (för) ; särskilt tjänlig (till) ;
som utmärker ett bestämt
förhållande i motsättning till alla
andra (t. ex. specifik reaktion).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
