Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speaker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1263
Specifikation—Spegel
1264
Specifikatio’n. 1. Se
Specificera. — 2. (Av spe’ciem
fa’ce-re, utforma, gestalta).
Bearbetande av råämne, skapande av något
nytt ur givet material. S. kan
grunda äganderätt på så sätt, att
om t. ex. en skulptör vid
skapandet av ett konstverk av misstag
använder en annan tillhörig
lerklump, konstverket blir
konstnärens egendom under
förutsättning, att arbetet är i värde
överlägset materialet och konstnären
handlat i god tro. —
Specifi-kationsköp, leveransavtal (se
d. o.), varvid varans kvalitet
(dimensioner, färg o. s. v.) icke blivit
närmare bestämd utan åt köparen
lämnats att framdeles träffa sitt
val härutinnan och till säljaren
insända s. k. specifikations- 1.
sor-teringsuppgift. Förekommer
särskilt inom järn- och
trävarubran-schen, spannmålshandeln och i all
synnerhet textilindustrin.
Specifik laddning,
förhållandet mellan en partikels elektriska
laddning och dess massa.
Specifikt motstånd, se El ek t
-riskt motstånd. Jfr
Ledningsförmåga.
Specifikt värme, egentligt
värme, den värmemängd (i
kal.), som fordras för att höja
temperaturen hos 1 gr. av ett
ämne 1°. Jfr Kalorimetri.
Specifik vikt, egentlig
vikt, eg. vikten av
volymsenheten av ett ämne. S. användes
dock vanl. i bet. relativ vikt,
förhållandet mellan ett ämnes
täthet och tätheten hos en
normalsubstans, vanl. vatten av 4°.
Då dettas täthet i det närmaste
är lika med 1 gr. per kbcm., blir
S. detsamma som siffervärdet på
tätheten, uttryckt i gr. per kbcm.
Gasers S. anges ofta som relativa
vikten i förhållande till luft (1.
vätgas) vid samma temperatur
och tryck (gastäthet).
Specifik volym, förhållandet
mellan en kropps volym och
massa, inverterade värdet av dess
täthet.
Specifik vridningsförmåga,
för en optiskt aktiv lösning
förhållandet mellan
polarisations-planets vridningsvinkel och
produkten av skikttjockleken (i
dm.) med lösningens
koncentration (i gr. per kbcm.). Jfr
Polarisation sp. 364 f.
Spe’cimen, plur. s p e c i’ m i
-n a, lat., prov, lärdomsprov, spec.
vetenskapligt arbete, som
åberopas vid sökande av befattning;
exemplar. — Specimine’ra,
avlägga lärdomsprov.
Spectator [spekte’jtø] (eng.,
betraktaren), engelsk tidskrift,
utgiven av Addison och Steele (se
dessa ord). — Sedan 1828 utges
en ansedd engelsk veckotidskrift
med samma namn.
Spe’culum vi’rginum, lat.
”jungfruspegel”, en av en bayersk
benediktinmunk omkr. 1100
författad, till svenska omkr. 1480
översatt, didaktisk
medeltidsav-handling av mystisk prägel,
vilken i dialogform skildrar en
klosterjungfrus utveckling.
Speditio’n (av ital. spedire,
avsända), mottagande och
vidarebefordran av varor, ofta förenat
med ombesörjande av
tullbehandling, magasinering, lokala
transporter o. s. v. Agenten, som
verkställer S., kallas s p e d i t ö’ r.
v. Spee [sjpe],
Maximilian,!. 1861, d. 1914, greve, tysk
viceamiral. Se Coronel och
Falklandsöarna.
Spegel (lat. spe’culum, av
spe’-cere, se). Fys. Kropp, som har en
regelbundet reflekterande
begräns-ningsyta (se Reflexion. Fys.).
S. för enklare ändamål bestå av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
