Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spekulation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1281 Spekulation—Spel 1282
så ätt alls ingen absorption
förekommer i strälvägen. På det
följande, först på de senaste åren
beträdda området användas såväl
fotografi som ljuselektriska
metoder. Efter ultraviolett följa
röntgenstrålarna (se d. o.), därefter
y-strålningen från radioaktiva
ämnen, och till sist den ytterst
genomträngande strålning, vilkens
ursprung sökes i vissa st
järngrupper och som undersökes
medelst ioniseringsmätningar på
höga berg. Man liar således i S.
en praktiskt taget obruten serie
från de längsta elektriska vågorna
till dessa kosmiska strålar. —
Framställningen och
undersökningen av S. har såväl inom
vetenskap som teknik stor betydelse
(jfr Spek t r alanalys). S.
ger viktiga upplysningar om
atomernas inre. Som spektroskopins
grundläggare kan nämnas
New-ton, som klarlade ljusets
prisma-tiska uppdelning. Fraunhofer gav
med gittren en säker metod för
våglängdsmätning och bestämde
först sollinjerna. Ångström och
Kirchhoff utredde sambandet
mellan olika S., varjämte den förre
uppmätte solens och andra viktiga
S., den senare med Bunsen
utbildade spektralanalysen. Rowland
utvecklade forskningsmetoderna
(konkavgitter) och utförde stora
mätningar. Michelsons
inter-ferensmetoder, sedan fortsatta av
andra, gåvo en absolut
våglängds-bestämning i C.G.S.-systemet.
Spekulatio’n (av lat.
specu-la’ri, speja, iakttaga), begrundan;
grubbel; beräkning av sannolik
vinst 1. förlust i ett affärsföretag
1. vid handel med värdepapper
(jfr Baisse), affärsuppgörelse,
grundad på sådan beräkning; i
filosofisk mening utforskande av
tingens väsen genom det rena
förnuftet i motsats till empirin 1.
erfarenhetskunskapen. — S p e
-kulationspapper, värdepapper, som tid efter annan äro
underkastade stora förändringar i
värdet och därför bli föremål för
särskilt livlig omsättning och
djärva vinstberäkningar. —
Spe-k u 1 a t i’ v, som avser 1. hör till
spekulation; djupsinnig,
begrundande; beräknande; användes i
filosofin spec. om metafysik, som
vill grunda sig på det rena
tänkandet, t. ex. Schellings och
Hegels system. — S p e k u
-1 e’ r a, grubbla, fundera; ha
planer (på), tänka förvärva (t. ex.
genom köp), vara med om
affärs-spekulationer. -— Spekula’nt,
person, som hyser planer på att
förvärva något.
Spel (av ty. Spiel, lek). 1.
Beteckning för olika slag av lekar
och förströelsesysselsättningar. —
2. Förr benämning dels på de av
en militärmusikkårs medlemmar,
som ej nått underofficers grad
(”S. i nummer”), numera
motsvarande musikvolontärer, dels
på hela musikkåren. — 3. Dels
det läte, med vilket hanarna
av vissa fåglar, spec. orrfåglar,
under parningstiden locka
honorna, dels dessa fåglars
parnings-lekar. Jfr Jakt sp. 27.
Spel (mlty. spille, urspr.
slän-da, spinnrocksten; etym.
besläktat med spinna), mekanisk
anordning för lyftande av laster.
Lasten hänger i en lina 1.
kätting, som upplindas på en vals 1.
linkorg. På handspel
(vindspel) dragés valsen runt med
vev, med 1. utan hjälp av
kugg-växel. På den förr mycket
vanliga hästvinden upplindades
linan på en linkorg med vertikal
axel, på vilken bommar för
dra-garna voro anbragta. -—-
Gruvspel, numera vanl. elektriskt
drivna, äro i regel konstruerade
41. — L e x. X. Tr. 8. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
