Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spekulation ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1283
S pelbank—Spencer
1284
föi* dubbel uppfordring, d. v. s.
med användande av två i var
sin lina hängande hisskorgar 1.
skips. Den vanl. cylindriska
linkorgen är delad i två hopkopplade
korghalvor, mellan vilka
omställning kan göras allt efter
uppford-ringsdjupet. Enär lastens moment
å linkorgsaxeln under en
spelperiod ändras med den utlöpta
linlängdens vikt, har man ibland
sökt utjämna momentet genom
att göra linkorgen konisk, så att
linan pålindas från den smalare
ändan, 1. ock genom att använda
bobin spel med plattlina, som
under uppfordringen lindas varv
på varv över sig själv. Vid stora
uppfordringsdjup användes ofta
Koepeskiva [kö’pe-] i st. f.
linkorg. Linan upplindas ej på
skivan utan omfattar endast en
del av omkretsen och medföljer
skivan på grund av friktionen.
Vid Koepespel användes alltid
motviktslina, som fästes
under hisskorgarnas botten och
ledes kring en i schaktets nedersta
del placerad brytskiva.
Motvikts-linan har även kommit till
användning vid andra gruvspel. S.
förses med två oberoende av
varandra verkande bromsar samt
med säkerhetsanordningar för
förhindrande av olyckor vid
strömavbrott, överspelning, otillåten
hastighet m. m. — Jfr B r å s p e 1,
Gångspel och Hiss.
Spelbank 1. s p e 1 h u s, lokal
för offentligt bedrivande av
hasardspel. Sedan numera det
offentliga hasardspelet flerstädes i
lag förbjudits, finnes i Europa
endast en större S., i Monte Carlo.
Speldosa, se M u s i k a p p
a-rater.
Spelkort, se Kortspel.
Spelmanstävlingar, se
Folkmusik sp. 265.
Spelregering, se Orgel.
Spelt (mlty. spelte, urspr. av
den indoeuropeiska roten spel,
klyva), se Vete.
Spelventil, se Orgel.
Spelvik, socken i Söderman].
1., jämte Ludgo pastorat i
Strängnäs stift. 280 inv.
Spenat, se Spenatväxter.
Spenatväxter, vissa växter,
vilkas unga blad ätas kokade.
Vanlig spenat, Spina’cia
olera/-cea (fam. Chenopodia’ceae), är
en sedan gammalt allmänt odlad
1-årig köksträdgårdsväxt,
härstammande från Orienten, med
små, grönaktiga blommor. Flera
sorter odlas, ss. taggfröig
spenat, med smärre, pillika
blad, och r u n d b 1 a d i g 1.
rundfröig spenat, med
större, rundade blad. Som S.
användas även bl. a. mangold,
mål-lor, bärmålla, patientia, portlak,
rankspenat samt nyzeeländsk
spenat, Tetrago’nia expa’nsa
(fam. Aizoa/ceae, ordn.
Centro-spe’rmae), ört härstammande från
öst-Asien och Söderhavsöarna.
Spencemetall [spe’nns-],
gråsvart, vid c:a 150° smältande
massa, bestående av med svavel
sammansmälta metallsulfider,
vanl. svaveljärn.
Spencer [spe’nnso]. 1. Se
Churchill. — 2. Herbert
S., f. 1820, d. 1903, engelsk
filosof, den moderna
evolutions-filosofins främste systematiker. I
sitt huvudarbete, A system of
synthetic philosopliy (1862—96)
söker S. att med
utvecklingstanken som ledande princip
belysa såväl naturens som den
mänskliga kulturens rike. Den
vetenskapliga kunskapen är enl.
hans av Comtes positivism
påverkade filosofi begränsad till
erfarenhetsvärlden i rummets och
tidens former. Bakom fenomenen
antager han en transcendent
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
