- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / X. Saha-Stomp /
1329-1330

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spirituös ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1329

Spirituös—Spitteler

1330

rande ande, den ledande själen (i
ett företag e. d.).

Spirituö’s, se Spirituösa.

Spirochae’te 1. spirochae’t,
(av grek. spei’ra, snodd, ocli kai’te,
hår), se Bakterier sp. 1000.

Spirome’ter (av lat. spira’re,
andas, och grek. metrQ’n, mäta),
enl. samma princip som
gasklockan (se Gasverk sp. 1102)
konstruerad apparat, som bl. a.
användes för att mäta volymen
av den in- och utandade luften
(jfr Lungor sp. 880).

Spis (mlty. pisel, urspr. av lat.
baTneum pensiTe, badstuga med
varmluft, eg. hängande på valv,
av pende’re, hänga). 1.
Eldstads-anordning, dels öppen S. (se
Eldstad), dels järnspis,
köksspis. I ved- och
koksspisar anbringas
bränslet å rost i eldstaden, och
förbränningsgaserna tvingas att
stryka utmed hällen, runt om
ugnen, för att, komna på dennas
undersida, avlägsnas till
skorstenen, antingen bakåt genom en
kanal, inmurad i spismuren
(b a k r ö k a r e), 1. uppåt genom
fristående rör, utgående från
hällen (upp rökare). Oftast
anbringas en vattencistern å S: s ena
yttersida. En stor mängd
spiskonstruktioner finnas, jämte
special-anordningar och -tillbehör för
spark ökning m. m. samt för
rumsuppvärmning med
varmvattensystem. Ang. gasspisar se
Gasverk sp. 1106 jämte ill. Jfr även
Elektriskakok-o c h v ä
r-meapparater. — 2.
Uppstigen utslutning (|), som blivit
avtryckt. Se K o r r e k t u r sp. 1227.

Spiskummin, frukterna av
Cu’minum cy’minum (fam.
Um-belli’ferae), ört från
Medelhavsländerna. De äro ung. dubbelt så
långa som frukterna av vanlig
kummin (jfr C arum). Använ-

Carl Spitteler.

des som krydda (t. ex. i ost) och
i läkemedel (väderdrivande).

Spithead [spi’tthedd], se
Portsmouth.

Spftta. 1. Karl J oh ann
Philip p S., f. 1801, d. 1859,
tysk evangelisk teolog och
psalmdiktare, superintendent i
Wit-tingen 1847, i Peine 1853, i
Burg-dorf 1859, bekant genom sitt
arbete Psalter und Harfe (1833,
1843). Jfr Nya Psalmer 536, 615.
— 2. Philipp S., f. 1841, d.
1894, den föreg:s son, tysk
musikhistoriker, från 1875 prof, i
Berlin, skrev en biografi över J. S.
Bach (2 bd, 1873—80), utgav
kritiska upplagor av Buxtehudes och
Schütz’ verk samt redigerade 1885
—94 jämte Chrysänder och G.
Adler Vierteljahrsschrift für
Mu-sikwissenscliaft. — 3.
Friedrich S., f. 1852, d. 1924, den
föreg:s broder, tysk evangelisk
teolog, prof, i Strassburg 1887—
1918, i Göttingen 1919. S.
publicerade en mängd arbeten på
N. T:s och den praktiska
teologins områden.

Spftteler, Carl, f. 1845, d.
1924, tyskspråkig schweizisk för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:22:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/10/0677.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free