Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sportfiske ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1343
Sporthjärta—Spottkörtlar
1344
Spottkörtlar hos människa. M muskler,
T tunga, U underkäke, Ug
öronspottkör-telns utförsgång, Uk
underkäksspott-körteln, Ut undertungspottkörteln, ö
öronspottkörteln.
(färsk mört, löja e. d.) med
huvudet före försiktigt doppas upp och
ned i vattnet i och utanför vassar.
Sporthjärta, se
Hjärtsjukdomar sp. 832.
Sportler (av lat. spo’rtula,
gåva), avgifter, som en
ämbets-1. tjänsteman äger uppbära för
förrättning, som verkställes för
enskild persons räkning. Dessa
förrättningar utgöras ofta av
utfärdande av vissa handlingar,
intyg o. d., och avgiften
benämnes därvid expediti o’
nslö-sen 1. lösen. Till S. räknas
även ersättning för vissa syner,
uppskattningar o. d. samt
provision av stämpelförsäljning,
bötes-andelar m. m. I samband med
genomförande av nytt
avlöningsreg-lemente för den civila
statsförvaltningen 1921 borttogs rätten
till S. i stor utsträckning. Den
lösen, som förut utgick ss. S.,
redovisas nu till statsverket medelst
stämplar.
Sporväxter, se
Kryptogamer.
Spottkörtlar, körtlar, som
avsöndra de ämnen, som utgöra
spotten 1. sal i’ven. S. äro
dels en mängd små körtlar i
mun
slemhinnan, dels tre stora, pariga
körtlar: 1)
öronspottkört-1 a r n a (sing. gla’ndula paro’tis)
ligga på vardera sidan mellan
vårtutskottet och underkäken
(jfr Kranium fig. 9).
Utförs-gångarna mynna på kindens
insida; 2)
underkäksspott-körtlarna (sing. glandula
submaxilla’ris) ligga innanför
underkäkens tandbärande delar
direkt under huden. Utförsgångarna
genomborra munbotten och mynna
under tungans främre del; 3) [-undertungspottkört-larna-]
{+undertungspottkört-
larna+} (sing. glandula
sublingua’-lis) ligga strax bakom hakan och
under munslemhinnan, som
ge-nomsättes av deras många
ut-försgångar. — De små körtlarna
i slemhinnan avsöndra slem 1.
serös vätska. 2) och 3) avsöndra
alkaliskt sekret, som innehåller
både slem och äggvita (mukösa
och serösa biandkörtlar), 1)
avsöndrar nästan neutralt sekret,
som innehåller äggvita (serös
körtel). De stora S. innerveras
från både cerebrala och
sympatiska nervsystemet. Deras
sekretion stimuleras av psykiska
intryck (åsynen av 1.
föreställningen om föda), av tuggrörelser och
av kemisk retning av
munslemhinnan (spec. av syror). —
Saliven, sekretet från alla S., är en
färglös, opalescent, tråddragande,
skummande vätska med i regel
svagt alkalisk reaktion. I luften
överdras ytan av spotten snart av
en hinna av kalciumkarbonat.
Spotten innehåller, utom äggvita,
slem och vatten (c:a 99,5 %),
ptyalin, maltas, proteolytiskt
enzym, oxiderande enzym och c:a
2 °/00 mineralämnen (salter
mellan natrium, kalium
(ammonium), kalcium och saltsyra,
kolsyra, fosforsyra (svavelsyra,
salpetersyrlighet, rodanvätesyra).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
