Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spridningsanordning ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1351
Springtid— Sprudla
1352
Sprinklcrhuvud.
ger i vinterdvala. — Även
stäppspringråttan,
Di’-pus aegy’pticus, är en typisk S.
med långa, tretåiga bakben. N.ö.
Afrikas och Arabiens stäpper. —
B u s k m u s e n, Sici’sta
monta’-na, liknar närmast en vanlig mus.
Kroppens längd 7 cm., svansens
9—10 cm. ö. Europa,
skandinaviska länderna, dock troligen ej
Sverige. Vistas vanl. på marken;
klättrar även skickligt i träd.
Springtid, se E b b o c h f 1 o d.
Spri’nkler (av eng. sprinkle,
stänka), anläggning för
eldsläckning i byggnader, ss.
industribyggnader, varuhus, teatrar o. d.
S. består av ett horisontalt, med
öppningar på c:a 3 m:s inbördes
avstånd försett rörnät under
taket. Vid automatiska
anläggningar äro öppningarna försedda
med s. k. sprinklerhuvuden (se
fig.). Under vanliga förhållanden
är öppningen stängd av en
böjlig, mot en glaspropp b tätande
membran a. Proppen hålles i sitt
läge av ett med en lättsmält
me-t allegering hoplött armsystem c.
Rörnätet ståt under tryck från en
högreservoar e. d. I händelse av
eldsvåda smälter
metallegering-en, armsystemet och glasproppen
kastas undan av vattentrycket,
och den utträdande vattenstrålen
splittras mot diffusorn d.
Samtidigt träder en alarmapparat i
funktion. Endast de sprinklerhu-
vuden, som nås av värmen från
eldhärden, öppnas, varigenom
vattenskadorna begränsas. I kalla
lokaler står rörnätet på grund av
frostfaran under lufttryck, och
vattnet tillföres genom en
automatisk ventil först då ett 1. flera
sprinklerhuvuden öppnats.
Sprinter [spri’nnto] (eng., av
sprint, rusa), kortdistanslöpare.
Sprisegel, segel, som hålles
utsträckt medelst ett diagonalt
över detsamma löpande spri.
Sprit (av lat. spi’ritus, ande),
med vatten spädd etylalkohol
(jfr Spiritus); äldre
benämning på lättflyktiga, luktande
ämnen i allm., t. ex. salmiaksprit
(ammoniak).
Sprit, se S p r i.
Spritcentralen, vanlig förk.
för Vin- och
spritcentralen (se d. o.).
Spritfernissa, se L a c k.
Spritprovare, se Areometer.
Spritputs, ett å en väggyta
anbringat påslag av kalkbruk,
uppblandat med jämngrovt grus av
lämplig storlek.
Sprits (ty. Spritze), spruta 1.
påse av tyg, försedd med pip av
växlande form. S. användes vid
utbakning av kakor, garnering
med grädde o. d.
Sprittmask, se Barrsteklar.
Sproge, socken i Gotl. L,
jämte Eksta, Levede och Gerum
pastorat i Visby stift. 295 inv. —
Kyrkan uppfördes troligen vid
1200-t:s början, tornet, med
kolo-nettgallerier, omkr. 1270.
Spru’del (av ty. spr adeln,
forsa), källa, i regel varm, med
starkt tillopp, varigenom
vattnet kommer i rörelse som vid
kokning. — S p r u d e 1 s t e n, en
kalksinterbildning (se
Kalk-tuff) vid sprudeln i Karlsbad.
Sprudla (ty. sprudeln), forsa,
skumma, fradga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
