Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsbyggnadskonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1393
Stadsbyggnadskonst
1394
S. i de av Alexander den store
nygrundade städerna. Ett
möns-terexempel på pedantisk
tillämpning visar Nicaea. I stadsmurens
kvadrat är här i varje sidas mitt
en port, och dessa fyra portar
förbindas av stadens tvenne
huvudgator med en byggnad i
kors-ningspunkten. Mindre rigoröst
tillämpades systemet i en stad
som Priene. Särskilt praktfullt
utbildades det kolonnadinfattade,
altarförsedda huvudtorget, forum
(se d. o.). — Under hellenistisk
tid utbredde sig denna S. över
vidsträckta områden. Pompeji (se
plan till d. o.) är en typiskt
borgerlig stad på italisk grund.
Som motsättning därtill kan
nämnas residensstaden Pergamon, där
en höjd apterats för en
imponerande massa offentliga byggnader
och den terrasserade terrängen
bestämmer placeringen. — Under
kejsar Augustus’ tid uppträder
den första stadsbyggnadsläran, i
Vitruvius’ De architectura, som
även blev en grundval för
renässansens S. Normaltypen för
Vitruvius var en stad av
månghör-nig, likformig grundplan —
motiverad av fortifikatoriska skäl —
Medeltida stadsplan. Nördlingen.
Renässansplan. Befästnings- och
stadsplaneförslag för Vänersborg.
med ett rutat gatunät och i
mitten ett forum, omgivet av
muni-cipalbyggnader. — Medeltiden.
Antikens S. låg ofta även till
grund för medeltida
stadsbild-ningar å områden, som behärskats
av grekiskt 1. romerskt inflytande
(Italien, Frankrike), liksom de
av världsliga 1. andliga furstar
grundade städerna, t. ex. n.ö.
Tysklands kolonialstäder, även under
medeltiden fingo en strängt
regelbunden karaktär. Men i allm.
följde den medeltida S. andra lagar.
Det medeltida huset med sin
trånga gavelfasad mot gatan
framtvang icke en regelmässig
kvarters- och gatubildning utan
lät inordna sig efter svängda och
brutna vägar, och det blev
framför allt den rundade stadsmuren
med dess portar och
marknadstorget, som gåvo den medeltida
staden dess plan och prägel.
Utmärkande för denna är även den
oregelbundna placeringen av
torgmonument o. d. I Sverige ha
framför allt Visby och Staden
mellan broarna i Stockholm (se
planer till resp, ord) väl bevarat
sin medeltida plan. — Renässan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
