Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stadsäga ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1409
Stadsäga—Staèl v. Holstein
1410
vanl. ej sin egen rättskipning
(s. k. landsrätts- 1.
fögderistäder).
Stadsäga, stadsägobok,
se Fastighet sp. 1435.
de Staèl [da stal], se Stael
v. Holstein 2.
Staèl v. Holstein [stal], adlig
och friherrliga ätter från Estland
(ytterst från slottet Holstein i
prov. Hessen-Nassau, Preussen).
1. Er ik Magnus S., f. 1749, d.
1802, frih. (1788), diplomat. S.
sökte sin lycka i Paris, där han
förde ett grand seigneurliv och
1786 gjorde ett lysande gifte (se
S. 2), sedan Gustav III förmåtts
utnämna honom till ambassadör
därstädes (1783). Då paret S.
visade sympatier för revolutionen,
“permitterades” S. 1791. 1792—95
förde han på hertigen-regentens
uppdrag underhandlingar om
förbund med Frankrike men avgick
1799 under den stigande
spänningen mellan Gustav IV Adolf
och revolutionsr eger ingen. — 2.
Germaine S., ”madame de
Stael”, f. 1766, d. 1817, den föreg:s
maka, fransk författarinna,
dotter till Necker (se d. o.). S.,
som i Paris höll en av tidens
mest bekanta salonger, blev 1803
på grund av sina intriger mot
Napoleon I av denne förvisad från
Paris. Hon vistades därefter på
resor, tills hon efter Napoleons
fall återvände till Frankrike. S: s
viktigaste arbeten äro skriften
De la littérature considérce dans
ses rapports avec les institutions
sociales (2 dir, 1800), Delphine
(s. å., sv. övers., 6 dir, 1803—04),
en efter förebild av Rousseaus La
nouvelle Héloise skriven roman,
i starkt romantiserad form
behandlande S: s omaka äktenskap
och hennes kärlek till H. B.
Constant de Rebecque, den under
intryck av en resa till Italien
Germaine Stael v. Holstein. Målning av
Frangois Gérard.
skrivna romanen C or inne ou
l’Ita-lie (1807; sv. övers., 3 dir,
1808—-09), en den överlägsna kvinnliga
begåvningens tragedi, i vilken S.
kräver individualitetens rätt
också för kvinnan, samt De
l’Alle-magne (3 dir, 1810). I detta
litteraturhistoriskt betydelsefulla
arbete, i vilket S. under intryck av
Montesquieus och Herders idéer
visar upp, vilket inflytande
folkindividualiteten har på litteraturen,
söker hon väcka sina landsmäns
förståelse för tysk kultur och
diktning. Betydande ss. kvinnlig
kulturtyp, blev S. med sin
kosmopolitiska läggning, sin
idérikedom och sin suggestiva, ofta
agitatoriska framställningskonst en
av de viktigaste förelöparna för
den franska romantiken. — 3.
M a t h i 1 d a S., f. 1876, advokat,
innehar advokatbyrå i Sthlm
sedan 1923 (1919—23 tills, med Eva
Andén). S. har gjort betydande
insatser i kvinnorörelsen. Liberal
stadsfullmäktig i Sthlm 1919—23,
har hon även innehaft viktiga
45. — L e x. X. Tr. 13. 6. 27.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
