Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stallare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1417
Stallare—Stam
1418
gödselgången. Vattningen
sker numera ofta i automatiska
vattenhoar, som matas av
vattenledning. Jämte stallrummet, vari
djuren stå, finnas ofta avskilda
rum, ss. selkammare,
mjölksil-ningsrum, foderrum m. m., ocli
ovanpå vanl. en skulle för
foder-förvaring. Se vid. Ladugård.
— 2. Den på
stråkinstrumenten ung. mitt på resonanslådans
överdel (locket) ställda träskiva,
över vilken strängarna äro
spända. S. överför strängarnas
svängningar till resonanslådan.
Stallare (lat. stabula’rius),
under äldre medeltid i Norden en
hirdämbetsman, som bl. a.
förestod konungens stall. Jfr H i r d.
Stallgödsel,
kreaturs-gödsel, husdjursspillning,
blandad med strö av halm 1. torvströ.
Sammansättningen växlar efter
arten av djurens utfodring och
det använda ströet (jfr tab. till
Gödselmedel). Den
samlas vanl. i en gödselstad (se d. o.),
där den får ligga för att jäsa
(”brinna”), utföres mer 1. mindre
brunnen på åkern och nedplöjes så
fort som möjligt för att hindra
vid ”brinningen” bildad ammoniak
att bortgå.
Stallmästare, föreståndare för
större stall, person, som
yrkesmässigt sysslar med skolridning.
Stallprov, provtagning av
mjölk vid mjölkningen för att vid
misstanke om mjölkförfalskning
konstatera beskaffenheten av den
mjölk, korna lämna.
Stalturbin, se Ä n g t u r b i n.
Stam. 1. En av växtens
huvuddelar (jfr Blad, Hår och
Rot), bär blad 1. ärr efter
dylika, knoppar och ofta rötter;
den skiljes från en rot även
anatomiskt och därigenom, att
förgreningar anläggas exogent.
Dylik S. förekommer hos faneroga-
Stam. Rotstock av Convallaria
multi-flora. Sympodial förgrening: a knopp,
varur nästa års stjälk utvecklas, b ärr
efter årets stjälk, c efter fjolårets
o. s. v.
mer och kärlkryptogamer, S. av
enklare byggnad hos flertalet
mossor, varjämte många
bålväxter, spec. alger, kunna utbilda
stamartade organ. — S. tillväxer
vanl. genom en knopp i sin spets.
Hos mångåriga S. kan denna
knopp fortleva och åstadkomma
obegränsad tillväxt; S. säges då
bilda ett monopo’dium (ss.
hos gran). I andra fall dör
toppknoppen, en sidogren utvecklas
nästa vår och skjuter
huvudstammen åt sidan för att följande år
själv undanträngas av en ny
sidogren o. s. v.; S. säges då bilda ett
s y m p o’ d i u m ( ss. hos många
lövträd). Bladen sitta vanl.
fästade på bestämda ställen (leder),
åtskilda av bladlösa stycken (i n
-tern o’dier). Knoppar
anläggas vanl. i bladvecken, och grenar
utgå från dessa. Om
gaffel-grening 1. dikotomisk
förgreningse d. o. — S.
genomdrages av ledningsvävnad (jfr
d. o.). Kärlsträngarna ligga hos
monokotyledoner vanl. spridda,
hos dikotyledoner, gymnospermer
och kärlkryptogamer vanl.
samlade i en centralcylinder,
som omger ett tomrum 1. en
märg, bestående av parenkym.
Utanför ledningsvävnaden ligger
barken (jfr d. o.). Unga S. omges
av epidermis, som hos äldre S.
av-stötes och ersättes av kork (jfr d.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
