Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stallare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1419
Stambana—Stambanan genom övre Norrland 1420
o.). Om S: s byggnad se vid. S t e
-r e o m. — S. utvecklas såväl
under jorden (j o r d s t a m, se d. o.)
som ovan jorden. Den tjänar i
förra fallet till att fasthålla
växten i jorden, till förvaring av
upplagsnäring och till att hjälpa
växten över ogynnsamma
årstider (vinter, torrtid), då
ovanjordiska delar dö bort. Ovan
jordiska S. uppbära blad och
blommor och tjäna därigenom
ämnesomsättning och fortplantning. S.
förmedla transporten av vatten
och näringsämnen mellan växtens
olika delar. Ovanjordiska S.
innehålla vanl. klorofyll. S. äro hos
träd och buskar samt delvis hos
halvbuskar förvedade. En örtartad
S. kallas stjälk, om den bär
blad, stängel, om den är
bladlös (vanl. med bladen samlade vid
basen). Gräsens ledade S. och
halvgräsens S. kallas s t r å. S. äro
i många fall speciellt utbildade,
t. ex. hos kaktusväxter och
klät-terväxter. Om fyllokladie,
knölstam, lök och u 11 ö
-p a r e se dessa ord. Jfr Skott.
— 2. S. användes bildligt i ett
flertal, ytterst skilda betydelser,
vilka dock alla hänföra sig till
ordets ursprungliga innebörd (se
S. 1). Närmast denna torde stå
användningen i bet. härkomst samt
ss. beteckning för en grupp språk
1. folk (ätter, familjer), som
inbördes stå 1. antagas stå i ett mer 1.
mindre nära
släktskapsförhållande (om språkstam, se S p r å k sp.
1356). I den senare bet., folkstam,
är ordets innebörd synnerligen
obestämd. Än avses därmed alla
folk, som tillhöra en gemensam
språkstam (t. ex. den
indoeuro-peiska S.), språkfamilj (t. ex. den
germanska S.) 1. språkgren (t. ex.
den skandinaviska S.), än större
1. mindre underavdelningar av ett
folk med delvis specifika
språk
liga 1. i allm. kulturella egenheter
(t. ex. de tyska S.), än slutligen
mer 1. mindre fasta, primitiva,
politiska sammanslutningar
mellan ätter 1. familjer (t. ex. de
israelitiska S., arabstammar,
nomadstammar). — Ofta brukas S.
även i bet. grundstomme o. d. —
Krigsv. S. 1. s t a m t r u p p,
före 1901 års härordning den del
av armén, som utgjordes av
indelta 1. värvade trupper, vilka
skulle utgöra huvuddelen av varje
truppförband och vid krigsfall
förstärkas av beväringen.
Fortfarande finnes ett mindre antal s. k.
fast anställda meniga, ofta
även benämnda
stamanställ-d a. — Språkv. Det för de olika
böjningsformerna av ett ord (1. för
orden i en grupp av besläktade
ord) gemensamma element, som
kvarstår efter ändelsernas
avlägsnande och som uppbär det
väsentliga av betydelsen.
Gemensamheten kan vara fullständig
(häst, häst-s, häst-ar) 1.
ofullständig (bok, böck-er; låt, läte;
bita, bet, bett). En S. kan
innehålla vissa till roten (se d. o.)
fogade element: vidg-a (jfr vid),
konstr-a (jfr konster).
Stambana, sådan staten
tillhörig järnvägslinje, som är
avsedd för fjärrtrafik och är att
betrakta som särskilt viktig
huvudbana. De svenska S., äro:
Inlandsbanan, Norra stambanan,
Norrländska tvärbanan,
Riksgränsba-nan, Stambanan genom övre
Norrland, Statsbanan genom Bohuslän,
Södra stambanan, Västkustbanan,
Västra stambanan, östra
stambanan, varjämte även medräknas
linjen Laxå—Charlottenberg—
norska gränsen, stundom kallad
Nordvästra stambanan. Samtliga
svenska S. äro normalspåriga.
Stambanan genom övre
Norrland, en 796 km. lång, normal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
