Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statsbanan genom Bohuslän ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1463
Statsgeodet—Statskonsulenter
1464
Statsgeodet, titeln på
tjänstemännen vid geodetiska
avdelningen av Rikets allmänna kartverk.
Statsgeolog, titel på vissa
tjänstemän vid Sveriges
geologiska undersökning.
Statsgruvefält, se G r u v
-lagstiftning sp. 36.
Statshydrograf, titel på
vissa tjänstemän vid Statens
meteorologisk-hydrografiska
anstalt.
Statsinkomster. Från
stats-rättslig synpunkt kunna dessa
uppdelas i två huvudgrupper,
ordinarie inkomster och
ex t r aordinarie 1.
bevillning a r. Bevillningarna,
summariskt angivna i § 60 R.F., skola
jämlikt § 61 R.F. utgöras intill
början av det statsregleringsår,
för vilket ny statsreglering
fastställes av riksdagen. Detta
betyder dock numera — sedan
bevillningsutskottet genom vid 1853—
54 års riksdag genomförd
grundlagsändring befriats från sin
förutvarande ovillkorliga
skyldighet att på varje riksmöte avgiva
förslag till bevillningsstadgar —
icke, att varje riksdag behöver
fatta beslut om grunderna för
utgörandet, utan endast att
riksdagen, om ingen ändring däri
ifrågasättes, besluter deras
uppförande till beräkning efter de
gamla grunderna. De ordinarie
inkomsterna utgå däremot på
obestämd tid, tills de av behörig
myndighet ändras 1. upphävas.
Denna myndighet växlar och är i
vissa fall, t. ex. bötesmedel,
konung och riksdag; i andra, t. ex.
järnvägstrafikmedel, konungen
ensam, över bevillningarna är
däremot riksdagen principiellt
ensam herre, men konungen har dock
i § 60 R.F. uttryckligen fått sig
tillerkänd rätten att höja
spannmålstullen och har även någon
gång begagnat sig därav (t. ex. på
den första ministären Boströms
tid genom den bekanta
”spann-målsukasen” av 1895). Vidare
anses han ha rätt att avstå från
1. sänka en 1. annan bevillning och
har även gjort det vid några
tillfällen under 1800-t. Numera torde
dock en sådan rättighetsutövning
av praktiska skäl knappast kunna
komma i fråga.
Statskalender, årsbok,
innehållande kalendarium samt
systematiskt ordnad förteckning över
det kungl. husets medlemmar,
främmande makters statschefer
och beskickningar, hovstaterna,
statens ämbets- och tjänstemän
m. m. S. har utgivits i Sverige
alltsedan 1738 under olika titlar
(Hofcalender, 1738—1823;
den nuv. titeln Sveriges
statskalender förekom
första gången 1813). S., som
ut-gives av Vet. akad., innehåller
numera jämväl upplysningar om
städernas
kommunalförvaltningar, apotekarstaten, stiftelser,
föreningar m. fl. sammanslutningar,
tidningar, banker och
kreditanstalter m. m.
Statskansler, se Österrike.
Författning.
Statskartograf, tjänsteman
vid avdelningen för ekonomiska
arbeten och stomkartearbeten vid
Rikets allmänna kartverk.
Statskommissarie, titel för
byråcheferna i Statskontoret.
Statskonsulenter. titel på
under Lantbruksstyrelsen lydande
konsulenter inom vissa grenar av
lanthushållningen: en i
boskapsskötsel, en i får- och getskötsel,
en i svinskötsel, en i
mejerihushållning och en för bekämpande
av tuberkulos bland nötkreaturen.
S:s uppgifter bestå huvudsaki. i
inspektioner, stamboksföring,
utredningar m. m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
