Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statskontoret ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1465
Statskontoret—Statslotteri
1466
Statskontoret, under
finansdepartementet lydande centralt
ämbetsverk med åliggande i
huvudsak att mottaga och redovisa
statsverkets inkomster och
bestrida statsutgifterna; att mottaga
andra verks och myndigheters
särskilt ingående uppbörd, för att
tillhandahållas vederbörande; att
förvalta de under S:s vård
stående särskilda fonder och kassor;
att ombesörja de olika slag av
lånerörelse, vilkas handhavande
anförtrotts S.; att över allt detta
verkställa erforderlig bokföring;
att å statsverkets sida företräda
och kontrollera statsverkets
giro-räkning i Riksbanken; att årligen
upprätta och till trycket befordra
en liggare över statsverkets
spe-cialutgiftsstater m. m., den s. k.
statsliggaren, samt för
varje år upprätta och till
vederbörande översända stater för
rikets samtliga län. S:s styrelse
utgöres av en generaldirektör ss.
chef och 5 statskommissarier ss.
ledamöter i styrelsen och chefer
för var sin byrå. Inom S. finnas
även kansli med sekreterare och
notarie, räntekammare med
kam-rerare och räntmästare och
om-budsmansexpedition med
byrådirektör och notarie. — S.
uppkom på 1600-t. ss. en avdelning
av Kammarkollegium, varur det
utbröts 1720. Till 1876 bar chefen
titeln president.
Statskunskap, vetenskapen om
staten. Jfr Statslära och
Statsvetenskap.
Statskyrka föreligger, då en
stat ej blott skyddar ett visst
kyrkosamfund i utövningen av
dess verksamhet utan även
underhåller det ekonomiskt, varmed
också följer större 1. mindre rätt
för statens organ att lagstifta
rör. kyrkans angelägenheter och
att tillsätta (resp, kontrollera
tillsättningen av) viktigare
kyrkliga ämbeten. — På 300-t. e. Kr.
blev den kristna kyrkan i
romarriket efter hand S., definitivt
genom Teodosius den store. I
öst-Rom bevarades även i
fortsättningen det nära sambandet mellan
kyrka och stat (kejsaren ss.
kyrkans högste ledare; jfr
Caesar eopapism), medan
kyrkan i Västern blev mer
självständig och spec. från Gregorius VII: s
tid alltmer utvecklades till en
internationell universalkyrka
under påvlig ledning. Till strängare
statskyrkobildning kom det i
Västern först med
reformationens införande i vissa av de då
alltmer tydligt framträdande
nationalstaterna. Sin kulmen nådde
denna utveckling under ortodoxins
epok (1600-t.), medan pietismen
och i synnerhet upplysningen
bragte nya idéer, den senare
framför allt genom sitt betonande av
toleransen och religionsfriheten.
Dessa idéer segrade så småningom
under 1700- och 1800-t., varmed
följde ett uppmjukande av
stats-kyrkoidén och på vissa håll även
statskyrkoformens avskaffande (i
Frankrike 1905, i Tyskland i
samband med nydaningen efter
världskriget). I För. Stat, äro stat och
kyrka alltifrån
självständighets-förklaringen (1783) skilda från
varandra. Jfr Folkkyrka,
Frikyrkliga och K y r k a.
Statsliggaren, se
Statskontoret.
Statslotteri, av staten inrättat
lotteri (se d. o.), varav staten
tar inkomsten. Ehuru lotterier
i äldre tid voro mindre väl
sedda av statsmakterna, började
man på 1700-t. tillgripa den
fiska-liskt synnerligen fördelaktiga
inkomstkälla, som offentliga
penninglotterier erbjödo. 1771-—1841
bestod i Sverige Kungl. n u m -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
